Vi var tolv bokcirkeldamer från Piteå som den 12 januari besökte Skellefteås kulturhus.Träkänslan och alla limbalkar förde oss genom en foajé till framsidans trappa, som ledde ner till bibliotek och restaurang. Här har det byggts för att få in luft och rymd, och trädetaljerna avlöste varandra i olika färgkombinationer.
Vi fick en träff med en konstpedagog som skulle guida oss genom den aktuella fotoutställningen av fotografen Krister Hägglund. Den fanns på plan två i en av utställningshallarna. Utställningen var som ett homage till Sara Lidman och Missenträsk.
Vi möttes av en hel vägg med säkert hundra bilder av Krondiket, som varit/är en symbol för nybygget Missenträsk, alla bilder är tagna ur samma perspektiv under ett år av skiftande väderlek. Andra rummet upptogs av bilder från landskapet kring bebyggelsen i byn, naturfoto utan personer. I tredje rummet fanns bilder av alla invånare i byn, familjeporträtt framför en av fotografen egenhändigt tillverkad bakgrund.
Teaterföreställningen började efter lunch, och vi fick tid att besöka restaurangen på nedre botten huset, det var behövligt!
Vi blev insläppta i salongen enligt alla konstens regler, avskannade vaccinationspass, biljettkontroll och legitimation.
Föreställningen är ett epos om fackföreningarnas intåg i Skelleftebygden i början av nittonhundratalet efter en roman av P-O Enquist. Den utspelas i en tid när överheten behandlade arbetare som slavar och fattigdomen och nöden var stor, särskilt i Västerbottens kust och inland. Bara ordet socialist/socialdemokrat var ett skällsord, och Guds ord var allenarådande för bygdens folk.
Pjäsen innehöll många sånginslag, och en hel del humoristiska one-liners på Skelleftemål, innehåll och form följde annars i stort sett PO Enquists original. Ensemblen var tight och välregisserad, allt flöt på utan avbrott och med inlevelse. Alla var nöjda och glada efter en härlig kulturdag i vårt närområde.