Snart 81 år har hon hunnit bli den forna jazzsångerskan Inga-Lill Degerman i Arvidsjaur som under långt mera än ett halvt sekel för många förgyllt tillvaron med sin välljudande sångröst.
Men för att ta det från början så var hon bara sex år första gången hon sjöng offentligt.
– Jag minns det mycket väl hur jättenervös jag var. Det var på en julfest 1946 på dåvarande föreningshuset och jag sjöng ”Nu tändas tusen juleljus, minns Inga-Lill numera ganska nyinflyttad hyresgäst på Ringelsta servicehus.
Jazz började hon sjunga som vokalist i då välkända Gösta ”Falinken” Sörlinds orkester. Då var hon 13 år.
– Då var det jazzmusik som gällde på danserna och jag blev tillfrågad av kapellmästaren ”Falinken” att efterträda min lite äldre syster Gun som vokalist när hon 1953 flyttade söderut för studier, minns Inga-Lill Degerman som klargör att jazz och visor är de två musikgenrer som genom åren alltid varit nummer ett och två för henne.
Som 18-åring i slutet av 1950-talet åkte hon i väg till Kramfors och blev vokalist i en dansorkester.
– Då hade även schlagermusik kommit in på dansbandsreportoaren, påpekar Inga-Lill som erkänner att det var under denna epok då hon som oerfaren sångerska började upptäcka artistvärldens avigsidor med droger, alkohol och otrohet som närmast naturliga inslag parallellt med musiken och de ofta långa resorna.
– Jag passade inte in i den världen och ville helt enkelt inte riskera att hamna i den sitsen att jag också blev indragen, klargör Inga-Lill som ganska snart valde att sluta och flytta hem till Norrbotten igen.
Efter studier i Luleå och kortare sejourer i Stockholm och senare Strängnäs har hon därefter genom åren varit inlandet och Arvidsjaur trogen. Jazzmusiken släppte hon dock inte men någon satsning på en seriösare sångkarriär blev ändå av olika anledningar aldrig verklighet.
Detta trots att bland andra kände orkesterledaren Mats Olsson vid ett besök i Arvidsjaur sa att han gillade Inga-Lill Degermans sång så mycket att han ansåg den vara av klar svensktoppsklass.
– Jag fortsatte att sjunga jazz och även en hel del visor men ändå i ganska små sammanhang ända fram till det att ”Storavan Brass” bildades då det efterhand blev lite oftare, klargör inlandets jazzdrottning som bland sina förebilder inom jazzen sätter ikonen Ella Fitzgerald samt Lulu Alke och Nanne Porres för deras röster och fina ”feeling”.
Det har nu gått ganska många år sedan Inga-Lill slutade sjunga jazz offentligt. Inom hemmets väggar tar hon dock ännu gärna ton men nu mest i form av visor.
– Jag vet att min tidigare ackompanjatör Ulf Sundström har tonsatt några av lokala författaren Dagny Johansson jättefina dikter och tillsammans med Ulf och min andra tidigare ackompanjatör Jan-Olov Nilsson skulle det vara lite av en dröm att vid någon tillfälle få göra en liten come back och framföra dessa texter sångmässigt, erkänner den glada 80-åringen som avslutningsvis gärna vill ge all personal vid Ringelsta äldreboende ett stort erkännande.
– Alla är trevliga här och maten vi får är fantastiskt välsmakande och god, avrundar hon.