Det är Umeå universitet som ställer några frågor till sin medarbetare Patrik Norqvist på sin webbsida umu.se.
Vad består snön av egentligen?
– Varje snöflinga, snöstjärna, är unik och bildas av iskristaller. Dessa iskristaller bildas i molnen när vattenånga kyls ner och temperaturen är mellan 20 och 40 minusgrader. När iskristallerna börjar falla ner mot marken bildas de tunna och platta snöstjärnorna. Temperaturen har stor betydelse för vilken storlek och form snöstjärnorna får. Vid temperaturer mellan minus 12 och minus 16 bildas de klassiska sexkantiga stjärnorna, säger Patrik Norqvist.
Varför är ingen snöflinga den andra lik?
– En snöflinga består av miljarder och åter miljarder vattenmolekyler. Molekylerna kan fästas på flera sätt vid varandra och de antal kombinationer som finns med alla dessa molekyler är nästan oräkneliga. Det finns nog snöflingor som är extremt lika, men om man är petig så finns det nog någon molekyl som saknas eller som placerats annorlunda.
Varför blir det kramsnö vid temperaturer kring noll?
– När det är nollgradigt har vi en blandning av vatten och iskristaller i snön. Kristallerna kan röra sig lättare eftersom vi har en blandning av lättrörligt flytande och fast materia och snön kan därför lättare omformas och komprimeras. En komprimerad boll håller dessutom ihop bättre än en lös boll.
Varför är snön vit trots att den är gjord av genomskinliga kristaller?
– Snön är mycket oregelbunden och tunn och även om ljuset bara ibland reflekteras mot ytan så kommer ljuset att studsa flera gånger mot ytan och blandas med annat ljus. Blandat ljus är vitt. Hackar man färgade saker i små oregelbundna former blir det ofta vitare, säger Patrik Norqvist.