Ett femtiotal förväntansfulla PRO-medlemmar från flera orter i Norrbotten, tre personer från Hälsingland och två från Småland åkte med på kryssningen. Anders Berg och Lars-Åke Sjögren hälsade välkommen och informerade om programmet och praktiska frågor vilket gjorde att vi kände oss trygga under resan.
Under första delen av kryssningen passerade vi järnverket, Altappen där det innan branden bott 1000 personer samt ett antal av alla 4100 öar i Luleå skärgård. Lunchen som serverades under resan smakade gott och naturligtvis ingick Laponiabrödet. Ulrika Kommes guidade både ombord samt när vi landsteg på Brändöskär. Under vandringen på ön besökte vi konstverket ”Havets änglar”. Sedan slog vi oss ner i det enkla kapellet från 1744 och passade på att sjunga en sommarpsalm innan vi passerade labyrinten och ett antal sjöstugor/bodar. Genom Luleå kommun finns nu möjlighet att hyra vissa stugor.
I det härliga sommarvädret kändes det skönt att även gå ut på däck och uppleva en dag till havs. Inne i salongen ökade stämningen när Ulrika delade ut sånghäften och Niklas Thorneus spelade kända låtar på olika instrument. Naturligtvis sjöng alla med i den blandade repertoaren och ett gott fika var precis vad som behövdes för den torra strupen. Niklas spelade även låtar på dragspel som ”Säkkijärven polka” och när Laponia la till i Seskarö skedde detta till ”Månsken över Ångermanälven”.
Vid bryggan väntade bussen och vi fick en guidad tur runt i Seskarö. Vintertid bor det 500 personer i Seskarö och på somrarna ökar befolkningen till 2 500. Det finns skola, butik, Folkets Hus och numera är åter sågverket igång och skapar arbetsmöjligheter. Utvecklingen av fisket hade även här varit negativ och för närvarande finns det bara fyra yrkesfiskare kvar. Vi besökte den fina kyrkan från 1929 och Erika Medström, entreprenör i Seskarö, berättade om öns historia, hungerkravallerna 1917 och avslutade med en sång om Seskarö och dess invånare.
Nu var vi resenärer åter hungriga och Erika bjöd in oss till det renoverade förvaltarhuset som blivit ett trevligt gästgiveri med både restaurang och rum att hyra. Det blev en matig laxsoppa med tillbehör och sedan kaffe med paj till dessert. Mätta och glada kunde vi lämna Seskarö och i bussen på väg till Luleå tog sig många en tupplur. Sjön både suger och tröttar och PRO-medlemmarna kände sig nöjda med försommardagens intressanta inslag som nu led mot sitt slut och blir till fina minnen.
Vi riktar ett stort tack till hela besättningen på Laponia, PROs reseledare samt Mjölkuddens- Notvikens och Norrfjärdens PRO-föreningar. Vi återkommer gärna!