Jonas Berglund och Valton Öhlund.
Föreläsarna berättade ingående om tiden innan Böle bom, tillkomsten av densamma, utformningen och delarna av anläggningen samt om livet och byggnaderna som hörde till skiljestället ute på Skäret i Lappgärdan.
Stockarna märktes med bolagsstämplar redan vid trädfällning. Innan tillkomsten av Böle bom stod männen i det kalla vattnet och sorterade ut de olika virkesägarnas stockar. Arbetarna hade stora problem med skorna som inte höll tätt. Då många blev sjuka av att stå i det kalla vattnet tvingades de ansvariga fram till nya lösningar.
Man byggde därför bommar som arbetarna kunde stå på och sortera ifrån. Böle bom invigdes 1921. Mannen bakom anläggningens utseende och funktion hette Nikanor Lindström. Den flytande bommen var 800 meter lång och sorterade timmer. Bommen hade en huvudkanal i mitten och timmerfickor på sidorna. En timmerficka för varje bolag eller privatperson som skulle få timret. Böle bom, som nog var en av Pitebygdens större arbetsplatser på sin tid, lades ner så sent som 1982. En teori som Valton hade om varför sorteringsanläggningen ute på Skäret blev så långlivad var att ASSI inte rymde allt sitt timmer på land, utan fick förvara en del av det i vattnet – transporterat vattenvägen från Böle bom.
Solandergården var fylld till bredden.
Besökarna hade gott om frågor om- och anektoter från tiden vid Böle bom eller om flottningen i allmänhet. Efter föredraget hade föreläsarna tagit med saker, foton och tidningar som visades och skickades runt bland besökarna som hade letat sig till kyrkstaden denna kväll. Efteråt väntade gott fika och fortsatta samtal vid borden, allt medan ett bildspel från Böle bom visades. Avslutningsvis fick den kunnige Valton en bok om Carl von Linnés apostlar, däribland Pitesonen Daniel Solander.
Valton Öhlund avtackades av Solanderföreningens vice ordförande Jonas Berglund.