"Jag har haft så mycket hjälp", säger Ingvar Marklund, själv född i Mellanboda som berättar om byns unika historia.
Hemma hos Ingvar Marklund i Blåsmark finns både fotografier, texter och dokument som rör byn Mellanboda. Vid några tillfällen har han hållit föredrag om byns historia, senast var på byns 100-årsfirandet som hölls vid Brännlands bygdegård förra helgen.
– Det kom nog 100 personer, så det var väldigt roligt. Många har själva bott i Mellanboda, eller har släkt därifrån. Så det blev många kära återseenden, några bidrog också med egna minnen, säger Ingvar Marklund.
Kolonisationen i Mellanboda ingick som en åtgärd som staten utförde, man ville skapa arbetsmöjligheter i det krisdrabbade landet, få statens skogsegendomar skötta och minska emigrationen. 23 kolonat blev utlagda på ett område beläget omkring fem kilometer sydväst om Hemmingsmark. Marken uppläts åt familjer som kunde finna en försörjning i skogen och i ett eget mindre jordbruk.
– Det var någon form av sågverkskris i Piteå, sågverksindustrin stannade av och 900 man fick gå. Det här var ett sätt att bryta ny mark, säger Ingvar Marklund.
De var med och byggde upp Mellanboda. Elis och Hildur Marklund på bröllopsfotot 1917.
Hans far Elis Marklund, var en av de 23 kolonatinnehavarna som skapade Mellanboda år 1921. Det var väglöst land mitt i vildmarken. För att ta sig till platsen fick man gå på en smal stig. Det blev ett hårt liv för nybyggarna som först byggde upp ladugårdarna och bodde där tillsammans med djuren något år innan boningshusen stod klara.
Redan1923 startade en skola i Mellanboda i en av kolonisatörernas hem, 1924 stod skolbyggnaden klar som även fungerade som samlingslokal. Den finns dock inte kvar i dag.
Elis Marklund jobbade i skogen till en början, men förutsättningarna fanns inte för att han skulle kunna försörja familjen endast på detta.
– Han sa att: "Det är inte värt det, det finns inga pengar kvar", säger Ingvar som berättar att hans farfar istället startade "Elis Marklunds diverseaffär" hemma i huset 1931.
Dit kom även posten och 1942 telefonen. Då familjens hus dessutom låg nära skolan blev det en naturlig träffpunkt i byn.
Under en period var Mellanboda Sveriges mest barnrika by i förhållande till antalet hushåll,
Vägen till byn byggdes under åren 1935–1945, först 1950 kom elen till byn.
Cirka 100 personer slöt upp för att fira Mellanbodas 100-årsjubileum vid Brännland bygdegård under lördagen. Från ett lastbilsflak höll Ingvar Marklund sitt föredrag om byn.
Elis Marklund levde hela sitt liv i Mellanboda och dog där, så även ytterligare en av kolonisatörerna Arvid Olofsson. I dag finns nio hus kvar i byn, varav åtta är åretruntboenden.
– Det är en unik historia om en by som kom till av ett speciellt syfte. Mellanbodas historia har berört så många, säger Ingvar Marklund, som själv är barnfödd i byn och flyttade därifrån som 22-åring.
Först 1977 kom skylten "Mellanboda" på plats. I dag finns nio hus kvar i byn som kom till av ett syfte.
Han berättar att han haft mycket hjälp i sitt sökande efter information om byn, bland annat har han samarbetet med Piteå Museum.
I Piteå Museums årsbok 2021 kan man läsa mer om Mellanboda.