Anledningen till att IK Stjärnan blev verklighet våren 1948 berodde till stor del på att dåvarande idrottsföreningarna i Arvidsjaur – AIK och IF – inte hade några ungdomssektioner. Till en början var klubben enbart ett kvartersgäng som mestadels spelade fotboll dagarna i sträck på realskolans fotbollsplan där senare högstadieskolan Fridhem byggdes.
Efter hand kom även ungdomar från andra delar av orten med i gemenskapen. Det unika och det som gjorde klubben känd långt utanför inlandets gränser var att allt som gjordes sköttes av grabbarna själva. Både vad gällde det ekonomiska som det sportsliga.
Fotbollen var den dominerande idrotten som gav klubbens namn ”vingar”. Men även andra idrotter som bland annat skidåkning, cykling, friidrott, bandy, slalom och bordtennis fanns på aktivitetsmenyn.
– Att några av oss som medlemmar i IK Stjärnan nu så här långt senare kan träffas och utbyta minnen känns unikt och fantastiskt, säger nu 86-årige Stieg Gunnerfeldt, Sigtuna, som en tid var ordförande i den forna ”stjärngosseföreningen”.
Gunnerfeldt tillsammans med Erik Skarin, sedan länge bosatt i Gävle, är duon som organiserat den återträff som nu skett mera än 70 år senare.
– Naturligtvis är vissa av oss som var med i början inte kvar i livet eller i så dåligt skick att de inte kunde komma. Men att vi ändå är så pass många som mött upp till denna träff känns hur stort som helst, säger Stieg Gunnerfeldt, en man som genom åren alltid varit en stor ”ambassadör”för sin ungdoms hemort.
Han får medhåll av kompisen Erik Skarin som också minns uppväxtåren med glädje och saknad.
– Orten Arvidsjaur har alltid funnit i mitt hjärta och jag minns med glädje kamratskapet vi hade i IK Stjärnan.
Stieg Gunnerfeldt håller med och poängterar att den forna föreningens främsta adelsmärke var att laget alltid var viktigare än jaget.
IK Stjärnans största sportsliga merit kom när laget 1954 hemförde Norrbottens pojkcupfinal i fotboll genom att besegra Hietaniemi med 5–1.
Notabelt från klubbens historik är vidare att medlemsavgiften var 10 öre i månaden och att disciplinen inom föreningen var hög och att skötsamhet var en gyllene regel. De flesta av medlemmarna var mellan 12–15 år.
Åtta år blev ungdomsklubbens verksamhetstid. 1956 beslöts att IK Stjärnan, som då hade 37 medlemmar, skulle upphöra med sin verksamhet och i stället anslutas till relativt nybildade IFK Arvidsjaur där en särskild ungdomssektion bildades.