Släkt återförenades i dagarna tre
Förra helgen återförenades släkten Blind för första gången på 90 år. I dagarna tre hade de släktträff i Arjeplog. 250 personer deltog.Det var Kerstin Utsi och Ann-Christin Blind som arrangerade och samordnade den gigantiska släktträff, som gick av stapeln förra helgen. Programmet pågick från fredag eftermiddag till söndag.
Lars-Henrik Blind är känd jojkare från Karesuando och Per-Anders Blind från Klimpfjäll var huvudperson i Clary Janssons film "En viddernas son".
Foto: Ann-Christin Blind
Två personer från varje gren hjälpte även till att samla bilder - och under festligheterna på Medborgarhuset visades bildspel från varje gren av släktet.
Gamla filmer
Cirka 250 personer, den yngsta fyra månader gammal och den äldsta 85 år, deltog i aktiviteterna. Även gamla filmer ur SVT:s arkiv fanns med i tablån och träffens äldsta deltagare, Per-Anders Blind från Klimpfjäll, var på 80-talet huvudperson i Clary Janssons film "En viddernas son". Under helgen hanns naturligtvis gruppfotografering och gemensamma middagar med.
- Och så höll Johannes Marainen en föreläsning i ämnet "tvångsförflyttningen". Det är många, även yngre samer, som inte vet hur det egentligen gick till. Johannes var otroligt engagerande när han berättade, säger Ann-Christin.
Det är hon som både under planeringen och nu sköter kontakten med alla deltagare.
- Det kom folk från Stockholm och Göteborg i söder, till Alta och Troms i Norge i norr. Och många hoppas redan att det här blir av någon fler gång. Det var en både lyckad och välbehövlig träff, menar Ann-Christin.
FAKTA Historia
Innan Sapmi delades upp av de nordiska staterna, var det samiska bosättningsområdet en enhet.
Under 1700- och 1800-talet gjordes flera nya gränsdragningar.
1919 kom renbeteskonventionen, som reglerade svenska samers rätt att flytta med sina renar på sommarbete till kusten i Norge.
Antalet renar och månader begränsades kraftigt.
Många renägare som hade flyttat till Karesuando-området under mitten av 1800-talet, blev nu tvungna att flytta söderut.
1920 till 1928 pågick förflyttningen från Karesuando till Arjeplogsområdet, för flera samefamiljer.
De första familjerna kom till Loukta-Mavas sameby. 1922 kom de övriga till Semisjaur-Njargs sameby. Den kom dock att bli för liten och flera familjer flyttade bland annat till Svaipa sameby.
Under 1700- och 1800-talet gjordes flera nya gränsdragningar.
1919 kom renbeteskonventionen, som reglerade svenska samers rätt att flytta med sina renar på sommarbete till kusten i Norge.
Antalet renar och månader begränsades kraftigt.
Många renägare som hade flyttat till Karesuando-området under mitten av 1800-talet, blev nu tvungna att flytta söderut.
1920 till 1928 pågick förflyttningen från Karesuando till Arjeplogsområdet, för flera samefamiljer.
De första familjerna kom till Loukta-Mavas sameby. 1922 kom de övriga till Semisjaur-Njargs sameby. Den kom dock att bli för liten och flera familjer flyttade bland annat till Svaipa sameby.
Så jobbar vi med nyheter