Inför ett tiotal åhörare berättade Karin Flinkfeldt på ABF:s berättarcafé om doktorn. En berättelse med fakta, hörsägen och egna upplevelser. Karin blev nämligen mer eller mindre handgripligen "headhuntad" till jobbet på Silvermuseet. Hon berättar:
- Från början var Silvermuseet bara öppet på sommaren. Sen när det blev åretruntöppet ringde doktorn och tyckte att jag skulle börja arbeta där. Jag var lite tveksam men han sa att jag skulle vara där på musset klockan 13 dagen därpå, och därmed basta.
Egensinning
Karin Flinkfeldt arbetade sedan på Silvermuseet till året efter doktorns död 1985. Hon hade tänkt sluta tidigare men doktorn hade förbjudit henne. Och när hon första gången bad om semester ställde sig doktorn undrande.
"Inte behöver du väl semester som jobbar här", sa han.
Karin berättade mycket om den egensinnige doktorn. Som när arbetsmiljöinspektionen hade anmärkt på bristen av personalutrymmen.
"Min personal är här för att jobba och inte dricka kaffe", hade han sagt.
Och när inspektionen skulle göra ett återbesök kastade doktorn ut den kvinnliga inspektören - verbalt.
- Doktorn påpekade att det var han som bestämde på Silvermuseet, och sedan såg vi aldrig till arbetsmiljöinspektionen, berättade Karin.
Ordnade sjukstuga
Berättelsen om doktor Einar Wallquist inleddes med fakta kring doktorns födelse, uppväxt, studietid och hur han kom till Arjeplog.
Bland annat poängterade Karin Flinkfeldt att doktorn studerat konst samtidigt som han bedrev läkarstudier.
Åhörarna fick en bild av doktorns engagemang i samhället, inte minst för barnen på arbetsstugan. Han såg till att föreningslivet kom igång i Arjeplog och han ordnade så att Arjeplog först fick en sjukstuga och sedan en BB-avdelning.
Han skrev 23 böcker och fick till ett museum.
- Men han fick hota kommunen med att han skulle ta sina samlingar av silver och gamla bruksföremål och flytta om han inte fick inrätta ett museum i den gamla övergivna Kronskolan.
Och han fick som han ville ...