Den nutida inblicken fick deltagarna genom bilrutan på väg till Vuoggatjålme. Några hade turen att få se älgkon Hängöra som synts varje sommar i byn i många år. Däremot blev det en rejäl portion av dåtida inblickar med Silvermuseets chef Ingela Bergman som ciceron. Ett 20-tal personer lyssnade till hennes föreläsning om museets arbete i Arjeplogsfjällen. Och ingen torde ha blivit besviken. Hon tog med åhörarna i en berättelse om sin egen vandring i fjällen med samen Lars-Erik Ruong.
- Vi vandrade och dokumenterade hans kulturlandskap. Vi började från hans barndom och följde spåren. Han hade minnen från berättelser och ville berätta, sa Ingela Bergman.
I det samiska kulturlandskapet finns ingen dokumentation om vem som bott var eller när.
- Spåren är småskaliga, förklarade Ingela Bergman och menade att det är stor skillnad på spår efter en tältkåta i fjällen och byggnader från jordbruksbyggnader vid kusten.
Hon berättade om små tecken i naturen och naturliga föremål som kunde tjäna både som vägvisare och som sådant man relaterade till i riktning och tid.
Man kunde säga att en viss person fanns två dagar norr om en viss plats.
Ingela Bergman berättade också om hur Stalofolket avskogat stora delar av fjällen och om samisk matkonst.
En timme går kolossalt fort ibland. Det gjorde den i värdshuset i Vuoggatjålme i söndags.