Nu är alla fyra väderstrecken avverkade. Silvermuseet och INSARC:s fyra kunskapsresor på lika många år och åt lika många håll är till ända. Och kanske är det slut. Chefen Ingela Bergman kunde inte lova någon fortsättning när resa fyra i lördags var tillbaks på torget i Arjeplog efter en djupdykning tillbaks i tiden. En suck av besvikelse kom från de 31 deltagarna. Kunskapsresorna har blivit måsten för alla som en gång upptäckt dem.
Äldsta boplatsen
Lördagens tur gick via äldsta funna boplatsen i norr, Dumpokjauratj, och härdar i Jäkna till det skogssamiska vistet i Nilasreservatet.
1986 blev Dumpokjauratj, mellan Stensund och Svannäs, historiskt intressant. Utgrävningar visade att människor bott på platsen för 9 800 år sedan. Ingela Bergman gav bakgrunden till att man överhuvudtaget hittade lämningarna och Greger Hörnberg berättade om de fynd av växter som gjorts. Om den varma period som var som gjorde att havtorn och humle växte vilt.
- Vi tror att invandringen hit kom norrifrån, samma lämningar och samma teknik att bearbeta sten hittar vi i Alta i Nordnorge, sa Ingela Bergman.
Tidigare har man trott att isen smälte från söder till norr. Nu är man säker på att isen smälte ner över hela området och att höglänta partier blev isfria först. Man vet också att det fanns en delning i isen.
- Folk kan ha kommit den vägen, sa hon.
Skogssamiska byggnader
Under den fortsatta färden österut studerades Skellefteälvens gamla fåra, österut från Gublijaure.
Lars Liedgren berättade om skogssamiska byggnader som restaurerats, bland annat då åskåtan vid Suolojaure, som passerades. Originalet byggdes 1876.
- Det är mig veterligt den enda åskåta som finns idag, sa han.
I Jäkna studerades 1000 år gamla eldhärdar och på vägen mot Nilasreservatet gav Greger Hörnberg namn på det storskaliga skogsbruk som bedrivits i Pitälvsområdet.
- Det är som trädåkrar, sa han och förklarade:
- Skogsbruket har varit storskaligt och all skog är jämngammal.
I Nilasreservatet har ett skogssamiskt viste restaurerats, allt från njalla och kåta till timrad mjölkningshage.
Förgängligt kulturarv
I hagen och runt växer enorma tallar. Greger Hörnberg förklarade att träd som skadas reparerar sig själv och lever längre.
Men gamla träd och sådant som hör kulturarvet till kan man inte spara.
- Kulturarvet är förgängligt, man kan inte såga omkull träd och dra in dessa på museer, sa Ingela Bergman.
Greger Hörnberg fortsatte:
- Vegetationen är i ständig förändring, det går ständigt mot en långsam försurning. Inget är stabilt, allt är i en förändringsfas, allt är dynamiskt. Och tallområden övergår i gran.
Kunskapstipset som baserade sig på resans föreläsningar och som fylldes i på hemvägen vanns av Kerstin Palopää.