Slutet är oförutsägbart. Hon var tvåbarnsmamma vid 18-års ålder. I stället för studier på konstfack blev hon hemmafru och så småningom företagare, både inom restaurangbranschen och inom bageriverksamheten.
När Lillemor var 42 år hade hon vuxna barn. Då var det dags att ge sig in i ett nytt kapitel. Att ge sig i kast med nästa mål, att bli lärare. Hon flyttade till Växjö, sökte in på gymnasiet och började plugga.
- Jag hade satt mina egna betyg i förväg och höll mig till det.
Efter sex och ett halvt års studier var hon klar. Då tipsade systern Elisabeth om ett ledigt lärarjobb i Laisvall.
Lillemor sökte jobbet och fick det.
- Jag tänkte mig två år på tjänsten. Det blev tio och sen sex och ett halvt i Arjeplog. När jag började i Laisvall var det 52 barn på skolan. När gruvan slog igen kom dödsstöten för skolan.
Önskedröm
När Lillemor ser tillbaks på tiden i Laisvall lyser det i ögonen av glädje.
- Det var en önskedröm.
Lillemor berättar om projekten, exempelvis om gränslöst entreprenörsskap som gav givande utbyten med skolor i Norge.
Hon har alltid gått egna vägar och varit stark i tron på det hon gör.
- All kunskap finns inte i klassrummet, påstår hon.
Lillemor har därför förlagt stora delar av undervisningen utomhus. Hon har tillsammans med eleverna satt upp delmål att jobba mot.
- Vill man åka till Skellefteå för att gå på hockey så kanske man måste jobba i bagarstugan en helg. Gör man en insats får man betalt, förklarar hon.
Hennes ledord är: "Lev livet - nu".
- Livet är nu, ta vara på tiden. Jag tänker aldrig att det och det ska jag göra till veckan. Jag gör det nu. Man ska ha fokus.
Nytt kapitel
Lillemor Landström har aldrig varit rädd för utmaningar. Hon bildade familj som mycket ung. Hon drev företag. Blev änka och flyttade. Började ett nytt liv. Studerade. Och avlade lärarexamen som planerat.
Nu börjar ett nytt kapitel. I alla år har konstnärsdrömmen funnits. Nu ska den förverkligas. Kapitlet ska skrivas, om det det kunde ha gjorts för 50 år sedan.
- Jag lämnar nycklarna till skolan och sticker. Min gubbe i Växjö vill ha hem mig.
Lillemor ser fram emot att få fixa till i trädgården och sätta alla plantor som hon drivit upp. Och så ska den kreativa ådran, som ofta gett avtryck i skolarbetet, men som legat latent, äntligen släppas fri.
- Jo, jag vet att jag kan, och jag siktar på att ha en utställning i Arjeplog så småningom.
Det var som sagt meningen att hon skulle gå på Konstfack efter realskolan.
- Men det blev inte som mormor tänkt, fast jag hoppas att det är många kapitel kvar i boken...