Jakten på möss och sork tilltalade Elisabeth. Det var spännande var gång fällorna skulle vittjas.
Hennes egenhädigt tillverkade fällor var effektiva. Sorkarna och mössen dog omedelbart när fällans slog igen.
Hon minns andra varianter av fällor, som hon inte gillade. Till exempel den då mössen och sorkarna fick trilla ner i hinkar med vatten och drunkna.
- Det var så barbariskt, säger hon.
Fiske med gäddsax är också en fångstmetod som tilltalar henne. En gång fick hon en gädda på 13 kilo.
Förra året tog Elisabeth jägarexamen. Hon har fått sin pappas hagelbössa och köpt sig en älgstudsare. Nästa vapen blir ett salongsgevär för vinterns ripjakt.
Nej, ännu har hon inte skjutit något djur. Som flicka satt hon på älgpass med pappa Thure, och hon fick hjälpa till att slakta. I höstas gick hon som jaktpraktikant hos Ulf Ottosson under älgjakten.
- Det var spännande, vi såg älg men fick inte skjuta. Älg sköts istället av Sofia Holmner.
Ragga fler medlemmar
I Arjeplogs jaktvårdsförening, där nu Elisabeth valts till ny ordförande, finns flera kvinnor som jagar både älg och småvilt och kanske framförallt tränar skytte.
- Jag älskar att träna. Jag skjuter med glädje 50 skott per kväll, säger hon.
Som sin första uppgift som ordförande för jaktvårdsföreningen ser Elisabeth arbetet med att ragga fler medlemmar.
Ett lockbete kan vara de träningskvällar som anordnas i juni och i augusti. Hon har också börjat skaka liv i kvinnliga jaktnätverket Jaqt. Till hösten planeras en fågeljakt i fjällen. Hon vill också ordna en gemensam rävjakt.
Kanske blir det i höst som första villebrådet skjuts för Elisabets bössa.
Men som hon säger:
- Det viktigaste är inte att skjuta. Det är att vara ute i naturen och jakten är en stor del av en gemenskap.
Det var i tisdags som Elisabeth Lestander valdes till ordförande för Arjeplogs jaktvårdsförening. Övriga i styrelsen är Dennis Bissmark, Frank Bissmark, Åke Ranberg och Niclas Felten.
Föreningen beslöt att öppna älgbanan för säsongen den 25 juli och att köra utbildningen "Björnpasset" 13-14 augusti.