Museichefen vill vidga vyerna
Ingela Bergmans livselixir är arbetet som museichef i Arjeplog. Hängiven sin arbetsplats, Silvermuseet, sedan 23 år tillbaka har hon blivit en profil i forskarsammanhang. Inte minst genom sin yrkesskicklighet och även genom att lyfta museet genom nya tankar och idéer.
Silvermuseets huvudbyggnad till vänster som det såg ut när Ingela Bergman tillträdde för 23 år sedan och som sedan byggts ihop med kontorsannexet till höger.
Foto: Bertil Sundkvist
Ingela Bergman, som år 2000 utsågs till Årets Pitebo i klassen utflyttad, är nu tillbaka där allt började, födelsestaden Piteå. Silvermuseets forskning vidgas likt ringarna på vattnet och hon är nämligen på väg att inlemma Piteå som en "filial" under Arjeplog. Det handlar således inte bara om inland och fjäll för Silvermuseet. Från Arjeplog skall det framöver forskas mera kring kustbygden i allmänhet och Pitebygden i synnerhet.
Bergman vill hela tiden få ut mera av forskningen och har naturligtvis fått sin belöning. I flera olika sammanhang har hon och museet prisats för sitt engagemang. Med goda medarbetare har hon medverkat till att museet blivit ett av Europas bästa museum.
Trivs med jobbet
"För att med strong vilja och intelligent humor gett silverglans över Arjeplog ut i Europa" hette det i motiveringen när Ingela Bergman utsågs till Årets Pitebo.
Hon har hela tiden pushat för en fortsatt kunskapsuppbyggnad och fått stort stöd för att åka vidare efter nya sträckor. Alltid varit nyfiken på sitt jobb. Fått jobba med nästan precis det hon vill.
- Jag trivs bra med jobbet och har fått möjlighet att hela tiden utveckla verksamheten. Därmed kunna tillföra något. Jag tar mig an nya utmaningar och har ett fantastiskt fint stöd hos styrelse och politiker. Med andra ord är jag verkligen privilegierad, säger Ingela Bergman.
Därför har hon blivit kvar i Arjeplog och vid Silvermuseet.
- Känner mig som Arjeplogsbo, inflikar hon vidare.
Ingela Bergman har lagt ner stora ansträngningar för att få mera pengar och för att forma nya verksamheter. Visa att Silvermuseet inte bara är ett museum och en turistattraktion utan även en viktig plats när det gäller sökande efter kunskap och förmedling av den.
Drivande arbete
Den senaste satsningen, förmodligen inte den sista om Ingela Bergman fortsätter att sitta vid rodret, är Institutet för subarktisk landskapsforskning som invigdes i april 2009. Då Bergman, i symbios med arjeplogsborna, nådde fram till en ljuvlig punkt efter nio års drivande arbete.
Tyngdpunkten kommer att ligga på grundforskning, med utrymme för obekväma och okonventionella tankar. Där forskningen skall integreras i verksamheten vid museet.
- Vi är nu inne i slutfasen att sätta institutet "på fötter", konstaterar Ingela Bergman som är en inlevelsefull person och även har en stor förmåga att entusiasmera sin omgivning.
Litet stolthet i blick, förstås. Även om vi inte kan se det.
När hon fick ta ansvaret för ledningen av museet år 1986 fanns 2,5 årsarbetande. I dag är det sju. Till det kommer sedan turistbyråns verksamhet.
Piteås förhistoria
Bergmans perspektiv på forskningen har ändrats. Det vill säga den omfattar inte bara Arjeplogsområdet och fjälltrakterna. Inom ramen för institutet kommer även Piteås förhistoria att "granskas".
- Mycket litet är känt om Piteås förhistoria och vi har börjat förbereda forskningen. Det handlar om näring, ekonomi, tidig bebyggelsehistoria, miljöpåverkan, betesmarker, transportleder för att ta några exempel. Där vi redan varit mycket i trakterna av Böle och även gjort undersökningar kring Lomtjärn i Piteå.
Resultaten från Arjeplog hävdar sig väl i forskarvärlden. Det bevisas bland annat genom att resultaten publicerats i de främsta vetenskapliga tidskrifterna i världen.
Om sedan forskningen i framtiden öppnar upp för nya publika attraktioner i området vill Ingela Bergman i nuläget inte svara. Men hon hävdar uppfattningen att forskningen inte skall äga rum bakom stängda dörrar utan skall föras ut till den stora allmänheten.
- Visst är det intressant om en del kunde bli publikt, men det är en fråga för länsstyrelsen.
Ingela Bergman pekar på en verksamhet som framöver kan bli intressant, utgrävningarna av de äldsta delarna av centrala Arjeplog, marknadsområdet vid kyrkplatsen, och med en historia som är från 1600-talet och äldre.
Positiva besökssiffror
Hon har grävt en hel del i det förgångna vid det här laget och hittat överraskande resultat.
Utgrävningar sysslar museet med nästan varje år i inlandet. Något som resulterat i att man fått fram mycket gamla boplatser.
- Vi har hittat de äldsta boplatserna i Norrbotten. 9 800 år gamla och således äldre än Vuollerim, säger Ingela Bergman.
Silvermuseet noterar , i motsats till många andra institutioner, besöksframgångar.
- Besökssiffrorna har gått upp och för närvarande pendlar antalet årsbesök mellan 33 000-
35 000, påpekar Ingela Bergman.
Hon hoppas och vill att museet skall bli en intressant mötesplats för än fler.
Ingela Bergman tänker inte, med den senaste satsningen i hamn, lägga sig ner och konstatera att hon nu upplevt sitt stora mål. Den satsningen har nämligen bara gett henne möjlighet att fundera på nya idéer.
- Jag är beredd att satsa vidare. Det finns alltid mer, och intressant, att ta itu med, avrundar Ingela Bergman.
Med andra ord, än är det roliga inte slut.
Så jobbar vi med nyheter