Han blev mångmiljonär på frimärken - pengarna går till välgörenhet

En stor del av Einar Lundströms genom åren hopsamlade tillgångar blev grunden för Stiftelsen Ragnhild och Einar Lundströms minnesfond, som delar ut åtskilliga miljoner till välgörande ändamål i form av anslag, understöd och stipendier.
Kvar i stiftelsens ledning finns fortfarande Einar Lundströms hustru, Ragnhild, som nu är 97 år och bosatt i makarnas hus i Leksand. Hon är bördig från Stockholm och gifte sig 1937 med Piteå-bon Einar. Äktenskapet förblev barnlöst.
Tidigt intresse för frimärken
Einar Lundström var ett av två barn till målaren Viktor och Anna Lundström. Han hade en bror, John Erik, som föddes en månad efter föräldrarnas bröllop 1908, men dog bara sex år gammal. Farfar målaren Erik August och farmor Margareta Lundström i Piteå tog hand om Einar, när föräldrarna dog. Barndomshemmet låg i kvarteret mellan Hamngatan och Hamnplan, i närheten av nuvarande polishuset, men är för länge sedan rivet.
Släkten ställde upp för Einar Lundström, som efter realexamen i Piteå, 16 år gammal fortsatte med handelsstudier i Luleå. Sedan flyttade Lundström till Stockholm och en anställning som försäljare hos Margarinbolaget.
Frimärken kom in i Einar Lundströms medvetande redan under skolåren i Piteå. Inte i första hand som samlarobjekt utan mera affärsmässigt. Det berättas att han och en kompis köpte billigt färggranna utländska märken som sedan skolkamrater fick köpa till överpris.
Jobbet hos Margarinbolaget gav dålig utdelning i börsen och Lundström fick då idén att hjälpa upp privatekonomin med att börja handla med frimärken. På den vägen gick det sedan vidare.
Frikostiga donationer
Intresset för frimärken och fritidssysselsättningen blev mer än en hobby, en affärsverksamhet. Han startade Frimärkskompaniet och senare, med en kompanjon, Frimärkshuset. Med det följde att Lundström 1947 startade frimärkskatalogen Facit, en filatelistisk bibel. Han var även under många år ordförande i Sveriges frimärkshandlareförbund.
Frimärkshuset och Facitkatalogen överläts efter ett antal år i yngre händer. Makarna Lundström hade då så stora tillgångar att de ville ägna sig åt frikostiga donationer.
Genom åren har "Frimärkskungen" från Piteå sett till att dela med sig och hela tiden med en mycket låg profil kring sina donationer.
"Einar Lundström har alltid haft ett gott hjärta och varma tankar för Piteå. Einar har till exempel med storslagna ekonomiska bidrag stöttat och hjälpt bland annat Musikhögskolan, Piteå lasarett, museet, Framnäs folkhögskola och flera andra organisationer och institutioner" skrev juryn för Årets Pitebo motiveringen när han utsågs till årets utflyttade Pitebo.
Hjärtat klappade för Piteå
1982 skänkte Lundström en förnämlig samling norska skillingmärken till en stiftelse som stöder utbildning i hans hembygd.
Fonden gjorde det möjligt för Piteå älvdals sjukhus att 1990 anskaffa en datortomograf.
Luleå tekniska universitet har även fått röna den Lundströmska välviljan, och också döpt ett av de centrala stråken inom skolområdet till "Pite-Lundströms gata".
Stiftelsen Ragnhild och Einar Lundström var en av huvudfinansiärerna av Teknikens Hus i Luleå.
Genom sitt generösa gynnande promoverades Lundström 1986 till hedersdoktor i Luleå.
Han medverkade bland annat i boken Frimärkena berättar: Europas historia i frimärksbilder. Såg också till att bidra med pengar för att få fram en handbok i sorg. Avsikten med boken är att förmedla kunskap om sorgens yttringar både före och efter förlusten, och vänder sig såväl till enskilda sörjande, de sörjandes anhöriga och vänkrets, som till stödorganisationer och omvårdnadspersonal.
Så länge hjärtat klappade förblev Piteå hans stad. Lundström fortsatte att trampa hembygdens gator så länge han hade orken, och omtanken om släktingarna var stor.