Det var andra gången ett sådant evenemang anordnades och när portarna öppnades på fredagen var det drygt sjuttio personer som bänkade sig kring borden för några timmars samvaro.
I takt med att glas och tallrikar tömdes steg ljudnivån bland gästerna. Det berättades både skrönor och kanske också en och annan sann historia som lockade till både leenden och skratt. Tiden rann snabbt iväg.
När sista kaffeskvätten var urdrucken och det sista glaset tömt, var de flestas förhoppning att fler pub-kvällar anordnas framöver. Med plats för fler skrönor och skratt. I dessa dystra tider kan de här timmarna med trevligt umgänge betyda en hel del för de flesta människorna.
Att föreningarna nu börjat samarbeta i vissa verksamheter verkar också vara en vettig väg att fortsätta på och utveckla. Ensam är sällan stark.