För 90 år sedan berättades om hur hon fick följa sitt tolfte barn, den sistfödde Gustaf Bertil till gravens ro och vila. Han var 11 år gammal. Av den stora barnaskaran återstod då bara fem flickor.
11 år dessförinnan hade hon förlorat sin make Johan, i en ålder av 45 år. Han var anställd som järnvägsarbetare och försörjde den stora familjen. När han avled blev det en hård tillvaro för Hilda Eriksson.
Prövningar och lidanden
När Hilda Eriksson själv lämnade den jordiska tillvaron, i början av 1939, fanns bara två döttrar kvar i livet, bägge bosatta i Boden. Den sista i barnaskaran gick ur tiden 1993.
Enligt dödsannonsen "har Gud genom en stilla död i sitt hem den 30 januari hämtat från prövningar och lidanden till sin eviga vila" Hilda Eriksson då drygt 71 år gammal.
Mellan åren 1890-1911, inom loppet av 21 år, födde Hilda Eriksson sina barn. Två gånger födde hon tvillingar.
Efter makens död, och med det yngsta barnet sex månader gammal, fick hon försöka försörja sig och barnaskaran med att tvätta kläder åt folk. Hon var då 44 år.
Det fanns en stor känsla för den drabbade Hilda Eriksson och många anlitade henne. Men med tiden började såväl hälsa som krafter att bli sämre för henne. Det föranledde ett upprop i tidningen med följande lydelse:
- Medmänniskor, hjälp den prövade men skötsamma kvinnan så gott ni kan.
Samma år Hilda Eriksson fick följa sin 11-årige son till graven drabbade sorgen även Emma och Petter Bergman i Strandtorp, Älvsbyn. Detta när deras 7-åriga dotter Älfva i en ovanlig olycka drunknade, i en regnvattenpöl. Älfva fick hon förmodligen heta för att hon var det elfte och yngsta barnet i familjen.
På gården fanns en större samling vatten och flickan, som lekte ensam på gården, föll framstupa i vattnet med den påföljden att hon kvävdes. En bidragande orsak till att flickan avled var att hon var rörelsehindrad, på grund av barnförlamning (polio) och därför inte kunde ta sig upp.
Drunknade i Svensbyån
En tragedi utspelade sig valborgsmässoafton 1921, då två barn drunknande i Svensbyn.
Det var en lördagseftermiddag. 7-årige Verner Berglund och hans syster 4-åriga Maja Syrene, hade tillsammans med några andra minderåriga gett sig ned till Svensbyån, i närheten av hemmet. Ån var tämligen öppen och de unga höll till vid iskanten. Under lek ramlade 4-åriga Maja Syrene ned i vattnet. Då brodern försökte rädda henne föll även han ned i vattnet. De övriga barnen skyndade iväg för att hämta hjälp och lyckades, efter en kvart, påkalla äldre personers uppmärksamhet. Men då var de bägge barnen försvunna i ån.
Under sökandet efter barnen kom deras mamma Hildur Maria och en tjänsteflicka ned till platsen. Även de hamnade i vattnet. Det såg för ett ögonblick kritiskt ut även för dem, men med hjälp lyckades de ta sig upp ur det våta elementet.
Efter 25 minuters sökande återfanns den 7-årige pojken och efter 50 minuter kunde den unga flickan fiskas upp ur vattnet. Energiska återupplivningsförsök igångsattes, men visade sig resultatlösa.
En tragisk nyhet spreds snabbt i Blåsmark midsommarhelgen 1912 då det meddelades att 14-årige Olof Evald Förpost drunknat. Han badade tillsamman med kamrater, men tydligen uppmärksammades 14-åringens belägenhet tillräckligt snabbt. Efter tio minuter lyckades några tillskyndande personer få upp honom ur vattnet. Tros energiska upplivningsförsök kunde tillkallad läkare bara konstateras att livet flytt. Han var ett av nio barn i familjen.
Skott i bröstet
På självaste julaftonen 1910 krävdes ett människoliv i Holmträsk, Altersbruk i August och Hedda Kristina Jonssons sommarstuga i Holmträsk, Altersbruk. 10-årige Sigurd Jonsson var tillsammans med en kamrat sysselsatta att snickra. På väggen var upphängt ett laddat repetergevär av amerikansk tillverkning.
Kamraten, Klas Lindgren, tog nyfiket ned geväret från väggen. 10-årige Sigurd demonstrerade för honom gevärets mekanism. Han glömde dock att spänna ned hanen, då han åter hängde upp skjutvapnet vid själva avtryckaren. Följden blev att ett skott gick av och träffade Sigurd Jonsson i bröstet. Inom några ögonblick utandades han sin sista suck.
Inom loppet av några år fick makarna Kristina Elisabet och Abel Sandberg i Rosvik följa sex av barn till graven. I juni 1912 avled sonen Isak Verner, 16 år gammal, efter att ha "tåligt burit många plågor".
-Bittrast är sorgen för hans kära föräldrar, noterades kring sonens död och utpekades som den de trott skulle bli deras ålderdoms stöd.
Bara en dotter fanns då kvar i livet, Elin Ingeborg. Hon avled 1940, och vistades då på Hälsans sanatorium i Antnäs.
Makarna Sandberg fick dock ytterligare ett barn, det nionde, Göte som föddes 1916 (bilden).
Modern Kristina Elisabet avled 1932 och fadern Abel gick ur tiden 1948. Sonen Göte, som var bosatt i Flarken, Rosvik, var ogift och avled 1980. Med honom dog den sista i den släktgrenen.