– Bergman är den allra sämsta präst jag vet av. Han skrämmer ju bort alla andra präster och således är han utan åhörare. Endast tomma väggar att predika för. O, mörker, o mörker, skrev Lundmark. Allt i hopp om att få prästen avsatt från sitt ämbete.
Kronolänsman C. O Wikström väckte åtal mot den misslyckade prästen som drack för mycket. Något rättsligt utslag hann det aldrig bli. Rättegången sköts upp ett flertal gånger, genom att vittnen uteblev och innan målet kunde slutföras hade prästen hunnit avlida.
Bergman utnämndes till komminister i Älvsbyn i januari 1839 och avled i februari 1862.
En diger lista med anklagelser presenterades mot den försupne prästen. Det pekades på åtskilliga lagstridiga handlingar. 80 punkter radades med exempel som föranlett församlingen att få misshag mot denne Guds tjänare.
– Församlingen längtar efter en bättre präst, betonade Per Andersson Lundmark. Det bestyrktes av ett stort antal vittnen i den skrivelse som avgick från Älvsbyn i februari 1860.
Tullade på vinförrådet
Målet var utsatt till tinget 1860. Då alla personer som behövde höras i målet inte fanns på plats sköts ärendet upp till vårtinget 1861, utan att kunna avgöras. Det blev ytterligare uppskov till hösttinget 1861 för att sedan ytterligare ännu en gång, i avsaknaden av vittnen, flyttas fram till vårtinget 1862. Då hade komminister Bergman hunnit avlida, efterlämnande enligt vad som uppges, en mycket talför hustru och åtta barn.
Bland anklagelserna anges att Bergman kommit till Piteå i ett tjänsteärende och där tagit sig sju glas sprit, att återkommande i fyllan varit i kyrkan, med sällskap, och tullat på vinförrådet. Det anfördes att prästen i fyllan och villan skulle ha skurit ut ett öga på sig själv. Dock finns andra uppgifter som berättar att han blivit blind på ögat efter att ha blivit sparkad av en häst.
Vid flera tillfällen skötte han inte sina åliggände vad gäller predikningar. Flera söndagar blev det ingen predikan alls i kyrkan.
Om ett gravöl i Muskus skrivs om Bergman: ”Skulle likväl i oförmöget tillstånd besjunga Gud som lände mer till Guds namns missbruk än till församlingens nöje”.
I januari 1847 berättas att Bergman i fyllan ”såsom ett spöke i Älvsbyns kyrka med Guds ord, sång och läte sig visat och vid ett annat tillfälle med okvädningsord överfallit en person på vägen”.
”Gamla kärringar till helvetet”
Under en tjänsteresa till Anders Andersson i Finnäs sjuka hustru skall Bergman, i berusat tillstånd, ha yttrat att han skulle vilja visa gamla kärringar till helvetet.
Det uppdagades att Bergman fifflat en del med allmänna medel. John Wiklunds hustru i Lillkorsträsk fick exempelvis ta emot ett fattigdomsbevis för att få ut medicin på kommunens bekostnad, trots att hon var en förmögen mans hustru.
När nämndeman Johan Bergman i Byn under sin sjukdomstid begärt att få ta emot nattvarden hade Bergman uppmanat honom att skaffa hem brännvin, som han sedan fick ta emot i kalken.
När prästen lärt och examinerat barnen till den första nattvarden hade han som svar på frågor bland annat sagt ”Som Gudsfri på ett yxskaft” och ”Att nöta stövlarna åt Korsträsk”.
I klagoskriften påstås att komministern haft sin egen teologiska exeges för att skydda skolbarnen för vidskepliga föreställningar ifråga om de i gamla katekesen förekommande skogsrå, sjörå och tomtegubbar. Skogsrå menade han var en rågång huggen genom skogen, sjörå, en gärdsgård, som stack ut i sjön och tomtegubbar var bönder som sålt sina hemman, men bodde kvar å den gamla gårdstomen.
Mitt under gudstjänsterna kunde Bergman från predikstolen skrika ut smädesord över församlingen.
Vid ett flertal bröllop hade han uppträtt i fyllan, varit inblandad i slagsmål iklädd prästkläder, och uppträtt oanständigt. I en del fall uppges vigslarna ha blivit ofullständiga.
Påstods vara skendöd
Vid ett besök i Korsträsk hade Bergman, vid en övernattning, avlämnat träck och orenlighet i sina byxor så att, som det noterats i anklagelserna mot honom ”personer som delat rum med honom på grund av stanken tvingats lämna rummet”.
– Bort med en sådan präst som sölar sig som ett svin i träcken, anförs i klagoskriften.
Det pekas vidare på ett flertal fall av falska och osannfärdiga betyg.
– Han har betygat min hustru vara 30 år yngre än hon är, skrev Per Andersson Lundmark i sin förteckning .
I förteckningen uppges att komminister ha kyrkotagit Sara Greta Norén från Avaträsk liggande i barnsäng två dagar efter att hon fött fram barnen och samtidigt vigt henne till äktenskap med Petter Öberg i byn. I kyrkboken antecknade Bergman sedan att barnet var en månad äldre än det var.
I ett annat fall förklarades ett barn för oäkta trots att fästmannen erkänt faderskapet och sedan ingått äktenskap med barnets moder.
När han skulle ge nattvarden till en döende person i Övrabyn blev suget efter sprit så starkt att prästen gav sig därifrån för att få tag i en brännvinsflaska. När han väl kom tillbaka var den sjuke mannen död. Komminister Bergman uppges då ha tagit fram en spegel som han hållit framför den dödes ansikte och påstått att han var skendöd, men att han var för svag för att uppväcka honom ifrån de döda.