91-åring tackar för vården på krigssjukhuset i Älvsbyn

Brevet, som är daterat den 29 september 2010, har vidarebefordrats till Röda Korset i Älvsbyn från Schwedisches Honorarkonsulat i Hamburg. Det är skrivet på tyska av Siegfried Pfitzner på en vanlig skrivmaskin av äldre modell. Han beskriver kort vad han och de andra skadade soldaterna var med om för 66 år sedan, närmare bestämt den kalla natten mellan 3 och 4 oktober 1944 och avslutar med att tacka för det fina mottagandet och den goda sjukvården de fick på sjukhuset i Älvsbyn.
Siegfried Pfitzner är särskilt tacksam mot översköterskan Ebba-Britta, som enligt honom var upphovet till den goda andan på vårdinrättningen.
Utförlig berättelse
Till brevet har Siegfried Pfitzner bifogat en egenhändigt författad berättelse om hur hans tyska kompani efter att finnarna kapitulerat mot Ryssland den 15 september 1944 blev beskjutna av ett lågtflygande flygplan under sin reträttväg norrut längs Torne älv. De cirka 100 soldaterna hade turen att inte träffas av granaterna, men skadades svårt av splittret. Som kolonnförare i första fordonet fick han för egen del bland annat ett underbensbrott.
Med Röda Korsets hjälp på båda sidor av gränsen evakuerades soldaterna från Finland över till Sverige och fördes så småningom till det iordningställda sjukhuset i Älvsbyn, där de blev kvar fram till slutet på andra världskriget i maj 1945.
Enligt Siegfried Pfitzner besöktes sjukhuset av dåvarande svenska kronprinsparet, det vill säga blivande kung Gustav VI Adolf och hans gemål Louise, som samtalade med alla patienter.
Spännande sjukbesök
Gerd Sandborg är aktiv i Röda Korset i Älvsbyn och har nyligen överlämnat ordförandeklubban till Jeanette Brännström.
- Jag minns att vi som var skolbarn i mitten av 1940-talet flyttades över till Betania-lokalen uppe vid Älvsby kyrka för att folkskolan nere på byn skulle användas som sjukhus, säger Gerd Sandborg.
Folke Öberg var i 16-årsåldern när Siegfried Pfitzner och de övriga soldaterna vårdades i Älvsbyn.
- Förutom skolsalarna användes två så kallade Agell-hyddor av masonit som förläggning, berättar han.
- Jag och min kompis Torbjörn Elming tyckte det var spännande att hälsa på i sjuksalarna på hemvägen från högre folkskolan och testa våra kunskaper i tyska, som var förstaspråk på den tiden. Till vår förvåning märkte vi att det inte bara var tyskar som låg där, utan fransmän, belgare, holländare, polacker och även norrmän fanns med bland patienterna.
Brevet från Siegfried Pfitzner väcker många minnen hos de äldre Röda Kors-medlemmarna i Älvsbyn.
- Men vem den där omnämnda översköterskan Ebba-Britta var kan vi inte komma på. Kanske finns det någon historie- och forskningsintresserad person i PT:s läsekrets som har svaret? undrar Folke Öberg.