De allra flesta svenskar har ett eller flera släktband i Nordamerika. Vid förra sekelskiftet emigrerade över en miljon människor från Sverige, vilket motsvarade en femtedel av befolkningen i landet.
Flyttade flera gånger
Anders Rosander, eller Andrew som kan kallades i USA, föddes i Altervattnet, Älvsbyn 1863. Tillsammans med hustrun Alvina, född Bergman lämnade han hamnen i Göteborg den 31 oktober 1902. Med på resan var barnen Beda, Jennie, Agnes, Ida och Ebba och Ester. Agnes gifte sig sedan Eriksson och var bosatt i Chicago.
Alla amerikapassagerare reste inte från Göteborg och Malmö. Det finns många från norra landsänden som reste över Oslo och Trondheim.
Mycket talar för att makarna Rosander tidigare vistats i USA och återvänt till hembygden. Det finns en uppgift att Anders Rosander gav sig iväg till USA första gången den 17 augusti 1888. En vigseluppgift i USA, från 1892, berättar att en Andrew Rosander den 14 december gifter sig i Mercer county, Illinois, med Alvina Bergman.
På 1900-talet blev det vanligt att man åkte fram och tillbaka till Amerika både en och två och tre gånger. De som utvandrade från 1890 och framåt var ofta bönder som hade etablerat sig på en gård. De åkte ofta över till Amerika under några år. Sedan kom de hem med några hundra dollar på fickan och kunde kanske göra sig skuldfria. Men det hjälpte inte alltid med en resa.
Som slutmål för resan år 1902 uppgav Anders Rosander Orion i Illinois. Vid 1910 års folkräkning var makarna bosatta i Aberdeen, Idaho. I 1930 års folkräkning återfinns de på den amerikanska västkusten, i Raymond Washington.
Det uppges att Alvina Rosander avlidit i Los Angeles, Kalifornien den 21 februari 1955. Var maken avlidit är oklart. En person vid namn Andrew Rosander finns dock gravsatt i Illinois.
Blev jordbrukare
1907 gav sig 22-åriga Edla Alvina Rosander, född i Vistbäcken, iväg till USA och uppgav Gardner, Massachusetts, som slutmål. I folkräkningen 1910 var hon singel och bodde då tillsammans med Maria Granberg, 46 år, och Albert Granberg, 15 år. Troligen från Älvsbyn.
Av uppgifter i USA framgår att hon senare gifte sig med en svensk, John Larson, som kom till USA 1909. Hon blev mor till två barn. Familjen bosatte sig i Kitsap, Washington där de hade jordbruk.
Alvina Larson dog 1948 i Bremerton, Washington. Maken avled året före.
Till Amerika begav sig även brodern Johan Rosander. Han dog 1962 i Portland, Oregon,
I juli 1912 reste då 20-årige Erik Rosander från Byn, Älvsbyn, till Amerika.
Åren 1861-1930 lämnade, enligt Sveriges officiella statistik,
1 115 380 personer riket för att bosätta sig i landet i fjärran västern. Åren 1901-1910, under den tidsperiod som familjen Rosander lämnade Älvsbyn, emigrerade närmare 220 000 personer från Sverige varav 41 333 personer från Norrlandslänen. För övrigt den högsta siffran under hela emigrationsperioden. Utvandringen uppgick då till 18,9 procent av den totala i riket.
Mer än 34 miljoner personer från olika länder emigrerade till USA mellan åren 1824 och 1924.
Under missväxtåren 1867-1869 växte emigrationen i Sverige till en verklig massrörelse. Under svältåren utvandrade nästan
60 000 svenskar, mer än dubbelt så många som under hela perioden 1851-67.
Antalet svenskamerikaner uppskattades år 1865 till cirka 25 000. År 1890 rapporterade den amerikanska folkräkningen att den svenskamerikanska befolkningen närmade sig 800 000 människor. De flesta bosatte sig i norr.
Emigrationen ökade igen kring sekelskiftet och nådde en ny topp 1903 då 35 000 lämnade Sverige. Siffrorna förblev höga till första världskriget.
Under 1920-talets senare del upphörde den svenska massutvandringen. Den skärpta amerikanska immigrationslagstiftningen var orsaken.
Chicago var i praktiken den svenskamerikanska huvudstaden. Där bodde en tid 10 procent av alla svenskamerikaner, över 100 000 människor. Det var en tid den näst största svenska staden i världen efter Stockholm.
Noteras kan att under 1902 lämnade runt 90 personer Pitebygden.