Under våren och sommaren hade deltagarna en förberedande studiecirkel, så att de visste lite grann av vad som väntade på dem i Abisko. Dagarna i Abisko ägnades åt vandringar på Kungsleden, efter var och ens förmåga. Det blev många pauser för att beundra och begrunda naturen. Några ur sällskapet tog linbanan upp på Nuolja, för att bestiga toppen. De påstod att det var värt besväret.
Kvällarna ägnades åt gemensamma aktiviteter, med mat och social samvaro. Även allsång fanns med på programmet. ”Fjälluften suger” blev en godtagbar ursäkt när tallrikarna raskt tömdes. Det var ett nöjt sällskap, som tyckte att tiden gått alldeles för fort, som den ju gör när man har trevligt.