I juni utkom den fackföreningsrörels närstående tankesmedjan ArenaIdé med en rapport betitlad ”900 miljarder skäl att uppskatta invandring”. Rapporten är författad av deras chefsekonom Sandro Scocco och Lars Fredrik Andersson, docent i ekonomisk historia.
Den är faktagranskad av professor Eskil Wadensjö, en av en handfull personer som ägnat invandringens ekonomi särskild tid i vårt land. Rapportens författare förklarar noga sin metod och är väl bevandrade i relevant statistik, invandringens struktur över tid samt tidigare forskning, även sådan som kommit till andra resultat än den aktuella rapporten. Rapporten finns lätt tillgänglig på ArenaIdés nätsida. Ungefär samtidigt gav för övrigt den marknadsliberala tankesmedjan Reforminstitutet ut en rapport ”I nationens intresse” av Jesper Strömbäck, professor vid Mittuniversitetet, som är ett försök att gå igenom tidigare forskning på detta och angränsande områden.
Kritik av Arenarapporten kom i vanlig ordning från nationalekonomen Tino Sanandaji och kan läsas på hans blogg. Den fick där visst allmänt stöd av nationalekonomen Joakim Ruist, som även hör till den handfull forskare som nämndes ovan. Ruist, vars rapporter också finns på nätet, är för övrigt i likhet med flertalet andra insatta debattörer positiv till nuvarande invandring men menar att den medför nettokostnader vi får ta och inte försöka dölja. Vinsterna kan vara andra än ekonomiska. Kritiken av Arenarapporten gäller val av metod och statistikbehandling. En liknande kritik finns till exempel från Håkan Boström i en GP-ledare häromdagen och Johan Westerholm på ledarsidorna.se. Den initiala kritiken fick ett distinkt svar av rapportens författare på ArénaIdés hemsida och debatten kommer med säkerhet att fortsätta efter semesterperioden.
Rapporten har i PT anmälts positivt av Bengt-Urban Fransson och Robin Enander vilket kritiserats av Orvo Hannlöv och Anders Nordin. När jag läser samtligas inlägg blir jag mycket osäker på om de verkligen bemödat sig att läsa själva rapporten eller om det snarare rör sig om läsning av referat eller andras kritik av densamma?
Med det må vara hur som helst. Mitt syfte med detta är inte att starta någon egen debatt, utan bara att upplysa andra intresserade om att ovanstående och annat faktiskt finns lätt tillgängligt på nätet. Börja med att läsa rapporten och sedan debatten, det är den normala gången när man formulerar en egen preliminär ståndpunkt.
Lite ödmjukhet skadar inte heller eftersom beräkningarna inte alltid är helt lätta att jämföra och reda ut. Ta den tid som krävs. Pajkastning på begränsade insändar- och debattsidor för att bara bekräfta redan fattade ståndpunkter är tyvärr ingen bra metod för att behandla komplicerade frågor som denna. Demokratin kräver kritiska och informerade medborgare, som inte självsäkert idisslar omdömen och påståenden i andra och tredje hand. Detta gäller givetvis även många andra frågor som till exempel. den pågående diskussionen om Greklandskrisens orsaker.