Utanförskapet minskar enligt Krister Hammarbergh. Ser programmet med Art Garfunkel och Paul Simon där Paul berättade om filmen Songs of Amerika där finansiärer protesterade över att bara John Kennedy, Robert Kennedy samt Martin Luther King var med. Det är ju bara demokrater i filmen sade finansiärerna. Det blir ju snedvridet. Paul sade sig inte förstå den synpunkten, jag ser dem som mordoffer? Amerika på slutet 1960-talet.
Krister Hammarbergh verkar resonera på samma sätt, när man tvingats ur sjukförsäkringen och blir hänvisad socialen, då är man inte längre i utanförskap. Fast man har det lika ekonomiskt dåligt, om inte sämre. Borgerliga politiker drivs av en hästhandlarmentalitet i sin politiska gärning. Torbjörn Fälldin som vann valet 1976 på sitt kärnkraftsmotstånd och inte kunde dagtinga med sitt samvete att ladda ett kärnkraftverk, laddade ett det första han gjorde efter det han tillträtt som statsminister. De borgerliga regeringarna i slutet på 1970 talet och början 1980 talet föreslog en lag mot lönehöjningar? Arkitekten bakom det förslaget var visst, om jag inte har helt fel, Per Ahlmark. Förslaget hamnade emellertid där det hörde hemma, i papperskorgen.
Efter det att socialdemokratin tillträtt efter borgarna så skedde en tillnyktring i avtalsrörelserna och största äran av det får marknadens parter ta åt sig. Carl Bilds regeringsinnehav i början 1990 talet var heller ingen höjdare. Trots att den var världens mest kompetenta enligt egen utsago. Om det var en merit när han enrollerades i styrelsen för det krigsbrottnedsolkade Lundin-Oil må vara men han har ju återkommit som utrikesminister i Fredrik Reinfeldts regering.
Det tog tolv år av Göran Perssons regeringsinnehav att sanera ekonomin. Inför valet 2006 lanserade borgarna arbetslinjen. Nu skulle utanförskapet brytas, ungdomsarbetslösheten skingras och alla skulle bli friska. För de flesta som omfattades av sjukförsäkringarna var ju, enligt borgarnas tankesmedjor, fuskare.
Faktum Krister Hammarbergh, sen valet 2006 har utanförskapet i olika former ökat. En ökad barnfattigdom, fler bidragstagare i socialtjänsten, fler personer i arbetslöshet. Sant är att fler är i arbete nu än 2006 men konstigt vore det annars för befolkningen har ju faktiskt ökat under dessa år.
Andelen av befolkningen som arbetar har dock minskat och närmar sig historiskt låga nivåer.
Det gamla kravet på sänkta löner börjar dammas av allt mer. Nu skall ungdomslönerna sänkas enligt borgarna och förhoppningsvis få till stånd en lönepress för samtliga löntagare så Paul Simons och Art Garfunkels låt "Bridge over troubled water" klingar falskt för borgerliga politiker, de bara river.