Sveriges bistånd måste bidra till att millenniemålen nås

Aleksander Gabelic, ordförande i svenska FN-förbundet.

Aleksander Gabelic, ordförande i svenska FN-förbundet.

Foto:

Piteå2010-10-20 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Två FN-dagar, den 16 och 17 oktober, uppmärksammade två närliggande frågor: fattigdom och hunger. Fem år innan FN:s millenniemål ska vara uppfyllda minskar fattigdomen samtidigt som hungern ökar. Det kan låta motsägelsefullt, men hänger samman med bland annat ökande livsmedelspriser och global finanskris.
I millenniearbetet framhåller FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon länder som befinner sig eller har befunnit sig i konflikt. Länder som Jemen, Somalia, Kongo och Afghanistan riskerar att inte uppfylla ett enda av de åtta utvecklingsmålen. När utveckling uteblir försvåras också möjligheterna att bygga fred och säkerhet. Dessa länder måste uppmärksammas mer.
I detta läge, en knapp månad efter FN:s millennietoppmöte i New York, har Sveriges regering presenterat sin nya biståndsbudget. Biståndsramen för 2011 ligger kvar på en nivå som motsvarar en procent av bruttonationalinkomsten eller drygt 35 miljarder kronor, vilket är välkommet. Sverige är ett av fem länder som uppfyller FN:s mål om att biståndet ska utgöra 0,7 procent av BNI.

Det svenska biståndet till Afrika förstärks ytterligare, vilket behövs. Av de 25 miljarder dollar som de rika länderna utlovade vid G8-mötet i Gleneagles i Skottland 2005 har de afrikanska länderna fått 11. Afrika söder om Sahara behöver kraftfullt stöd från världssamfundet för att kunna nå millenniemålen. Regionen har visserligen gjort framsteg, men från en mycket låg nivå. Antalet konflikter och diktaturer är färre men plågar fortfarande regionens invånare. Det finns ändå en tro att dagens barn ska få det bättre än deras föräldrar och mor- och farföräldrar. De hot som finns måste Sveriges, andra givarländers och FN:s bistånd bidra till att undanröja.
Kvinnors och barns situation är avgörande för att Afrikas utveckling ska bli hållbar och komma fler tillgodo. Nästan hälften av alla barn i världen som inte går i grundskolan, 31 miljoner, finns i Afrika söder om Sahara. Utbildad personal assisterar vid knappt hälften av förlossningarna. Antalet barn som föds av tonårsmödrar är högst i Afrika söder om Sahara. Att förebygga alltför täta graviditeter och tonårsgraviditeter skulle förbättra kvinnors och flickors hälsa och öka chanserna att deras barn överlever.

Det svenska biståndet fokuserar på millenniemål 4 om minskad barnadödlighet och millenniemål 5 om minskad mödradödlighet. Att biståndsminister Gunilla Carlsson under FN-toppmötet talade klarspråk om bland annat behovet av säkra aborter är välkommet.
Sverige är fortfarande ett föregångsland inom biståndet. Men Sverige är ett ganska litet land. Regeringen bör därför ta ytterligare initiativ i EU-kretsen för att fler EU-länder ska nå FN-målet på 0,7 procent av BNI i bistånd och att givare och mottagare samarbetar för att biståndet de facto ska bidra till att millenniemålen nås. Den rika världen har också ett ansvar att riva tullmurar och underlätta handel över gränserna. Om millenniemålen ska kunna nås är det avgörande att EU håller sina löften till världens fattiga.
Läs mer om