Stöd FN:s arbete mot matkrisen
Foto: victor@fotojournalisten.se
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den svenska diplomaten Annika Söder är sedan en tid tillbaka undergeneraldirektör i FAO. Söder besökte nyligen Sverige för att berätta om livsmedelstoppmötet och söka stöd från den svenska regeringen till livsmedelshjälp i utvecklingsländer.
Bakom prisökningarna på livsmedel ligger många faktorer. Energipriserna, framför allt oljepriset, har ökat dramatiskt vilket leder till dyrare frakter. Den ökade levnadsstandarden i länder som Kina och Indien medför att dessa länders medborgare efterfrågar mer kött och mejeriprodukter. Torka och översvämningar minskar skördarna på många håll i världen. För att kunna tillgodose det inhemska behovet av baslivsmedel som ris har flera regeringar infört exportstopp på sådana råvaror, vilket drabbar världsmarknadspriset.
Trots diskussioner om vikten av jordbruksinvesteringar i fattiga länder har dessa uteblivit. Som på andra marknader uppstår också spekulation på livsmedelsmarknaden när matbristen blir ett faktum. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon kallade i slutet av april samman de tre FN-organ som ansvarar för livsmedelsfrågor - Internationella fonden för jordbruksutveckling IFAD, Världslivsmedelsprogrammet WFP och FAO - för att närmare analysera orsakerna till prisökningarna och komma med förslag till åtgärder.
Mattoppmötet samlade både rika och fattiga länder kring långsiktiga strategier för att säkerställa livsmedelssäkerhet. Flera länder gjorde också utfästelser om pengar för att lindra de mest akuta problemen. Mötet resulterade dels i en politisk deklaration som undertecknades av nära 190 länder, dels i en handlingsplan för det fortsatta arbetet som ska presenteras vid ett möte mellan G8-länderna i juli.
Sannolikt får vi räkna med höga matpriser i ytterligare fem till tio år, främst beroende på nya matvanor och ökande befolkning. För att föda allt fler ställs dessutom nya krav på ett hållbart jordbruk. En ytterligare diskussion handlar om biobränslen och hur energieffektiva de i själva verket kan göras.
I dag lider omkring 860 miljoner människor av undernäring och hunger. I det första av FN:s åtta millenniemål sägs att extrem fattigdom och hunger ska halveras senast år 2015. Höga livsmedelspriser drabbar de fattiga och hungriga mest, framför allt de som är konsumenter och lever i städer i låginkomstländer. På kort sikt krävs humanitärt bistånd för att trygga livsmedelsförsörjningen, men på längre sikt krävs att fattiga länder blir självförsörjande i högre grad. Det innebär bland annat att EU och USA måste sluta subventionera sitt eget jordbruk.
Att FN-systemet nu tar ett helhetsgrepp på livsmedelsfrågorna visar att världsorganisationen och dess underorgan har förmågan att agera när stora problem kräver nya lösningar. Nu är det upp till medlemsländerna, bland andra Sverige, att visa politisk vilja och ekonomisk handlingskraft.