Satsa på barns psykiska hälsa
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Antalet barn som dör i plötslig spädbarnsdöd har minskat drastiskt efter rekommendationer om att alla barn skall sova på rygg.
Alla barn genomgår samma vaccinationsprogram.
Antalet barn som dör eller skadas svårt i trafikolyckor har minskat tack vare generella påbud och lagar om cykelhjälm, bilbälten och bilbarnstolar. Flera generationer barn har haft friska tänder tack vare fluorsköljningar, fluor i tandkräm, generella råd om kost och godis och att alla barn undersöks regelbundet inom folktandvården.
Jag läste nyligen att man har som målsättning att alla barn i kommunen skall motionera 30 minuter per dag. Ett bra initiativ för att göra barnen ännu friskare och som kan bidra till att råda bot på ett kvarstående fysiskt problem, nämligen övervikt. Slutsats: Generella, långsiktiga program förebygger effektivt kroppslig ohälsa.
Dock. Svenska barn mår inte bra - i själen. Undersökningar de senaste 50 åren har visat att ända upp till 30 procent av svenska barn mår psykiskt dåligt. Femton procent söker någon gång under uppväxten hjälp inom barn- och ungdomspsykiatrin.
PBU-mottagningarna, även i Piteå, har långa köer av hjälpsökande. Antalet nyanmälningar har flerdubblats, sett över de senaste 20 åren. Det beror givetvis mest på att man nu söker hjälp i större utsträckning än förr, men vissa forskare anser att antalet barn med psykiska problem ökat under senare decennier. Folkhälsoinstitutet har till exempel publicerat preliminära siffror från en kommande rapport, där man visar att antalet ungdomar 16-24 år med ångest och sömnstörningar ökat med 50 procent under det senaste decenniet.
Många barn- och ungdomar gör självmordsförsök eller tar sina liv. Norrbotten ligger högst i landet när det gäller fullbordade självmord bland pojkar 10-19 år.
Närmare tio procent av alla barn, mest pojkar, har utagerande problem. Av dessa riskerar 50-60 procent att senare i livet få psykiska problem och/eller hamnar i kriminalitet och missbruk.
Om vi skulle anamma samma sätt att tänka när det gäller psyket som vi gör när det gäller kroppen, skulle vi sannolikt nå lika bra resultat. En grundprincip är att man använder generella metoder, det vill säga riktar sig till alla barn och föräldrar. En annan princip är att arbetet skall vara långsiktigt och byggas in i barnens vardag.
Den enda plats där alla barn finns under många år är i skolan. Förebyggande arbete sker redan i skolan exempelvis genom skolsköterskornas hälsosamtal där frågor om den psykiska hälsan har en viktig plats.
Tyvärr har sköterskorna i dag för lite tid till att följa upp samtalen. Det finns numera vetenskapligt utvärderade, långsiktiga program, som bevisligen leder till bättre psykisk hälsa för barnen. De flesta programmen involverar också föräldrarna.
Ett beprövat program riktar sig till alla barn från sex år till och med årskurs nio. Man arbetar konkret med barngrupper 30 minuter två gånger per vecka med målsättningen att bland annat lära sig hantera känslor och träna social kompetens.
Om vi tror att barnen kan motionera kroppen 30 minuter varje dag borde väl 30 minuters själsträning två gånger per vecka gå att genomföra!
Programmet har, som sidoeffekt, visat sig ge bättre arbetsmiljö för alla som arbetar i skolan.
Det är bara ett krux: förebyggande arbete kräver personal som har tid! Det är viktigt att inte allt ansvar läggs på lärarna. Skolsköterskorna och annan personal inom elevhälsan måste hjälpa till.
Vi har i Piteå ett gyllene tillfälle att göra våra barn själsligt friskare och därigenom även spara skattepengar på längre sikt. Psykisk ohälsa, kriminalitet och missbruk kostar nämligen mycket stora pengar för samhället.
Antalet barn i grundskolan kommer att minska under många år framöver. Det innebär att det blir fler vuxna per barn i skolan. Ansvariga i kommunen ser det som ett problem och planerar att dra ner på personal, såväl lärare som elevvårdspersonal.
Ta i stället tillvara möjligheten att göra en historisk insats när det gäller barnens psykiska ohälsa!