En fantastisk satsning av tre myndigheter har nyligen resulterat i en ny handbok om funktionshinder och vår natur i Sverige. Allt fler människor i samhället som har mer eller mindre varaktiga funktionsnedsättningar och långtidssjukdomar kommer att kunna bege sig ut i naturen genom enkel förflyttning.
En självklarhet för många men inte alla. Myndighetssamverkan tillsammans med samverkan med brukarorganisationerna har resulterat i en guide med hur hinder kan bli avhjälpta enkelt i naturen. Ett klart steg i rätt riktning som andra myndigheter borde lära mer om.
Man blir förstås glad när man ser den nya boken ”Tillgängliga natur- och kulturområden” som nyligen kommit ut och som är skriven av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och funktionshindermyndigheten Handisam. I tider då frågor om delaktighet och tillgänglighet har diskuterats på många olika sätt är det glädjande att se en sådan positiv handbok som tagits fram av tre myndigheter i Sverige. I boken får läsaren en bra uppdatering och lägesbeskrivning av olika funktionsnedsättningar och funktionshinder samtidigt som problem och möjligheter med tillgänglighet ses ur demokrati – och rättighetsperspektiv med utgångspunkt från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Inom funktionshinderområdet och funktionshinderforskningen är frågor om tillgänglighet, mobilitet, förflyttning och trafik mycket viktiga. Eftersom personer med olika funktionsnedsättningar och långtidssjukdomar som alla andra i samhället har rätt att på ett enkelt sätt kunna förflytta sig från en punkt till en annan, fordras det att arbetet med att göra miljöer tillgängliga utvecklas. Handboken som de tre myndigheterna har skrivit är ett bra exempel på hur ett framgångsrikt arbete med att göra sådana förbättringar kan spridas i samhället. Enkel text och förklaringar i boken tillsammans med färgbilder på tillgänglighet i naturen skapar en framtidstro på att frågorna om tillgänglighet inom funktionshinderområdet ser ändå ljus ut.
Jag tror att andra myndigheter har något att lära av det samarbete och pedagogiska framgång som Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Handisam visat prov på. Hur ska exempelvis svårtillgängliga instanser som socialkontor, hälsocentraler, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kunna göras mer tillgängliga?
Det finns flera utmaningar också inom funktionshinderforskningen. Vi behöver mer kunskap om vilka effekter förändringar och tillgänglighetsinsatser får för den enskilde människan och hennes familj. Därför är det också angeläget att såväl myndigheter som brukarorganisationer och funktionshinderforskare fortsätter att arbeta för en ökad tillgänglighet och mobilitet för alla i samhället.