Svensk hälso- och sjukvård präglas av en paradox: hög kompetens, effektivitet och goda resultat – senast i en internationell rankning hamnar Sverige på fjärde plats när det gäller att rädda människor från en förtida död. Samtidigt upplevs brister i invånarnas tillgänglighet och bemötande, med väntetider både på akutmottagningar och till planerad vård.
.
Lösningen på svensk sjukvårds utmaningar handlar till stor del om en sak: Att ge professionerna i sjukvården bättre förutsättningar att sköta sitt jobb. Bättre arbetsvillkor, men också möjligheter att använda sin kompetens fullt ut. Därför föreslår Liberalerna ett antal reformer för att stärka vårdens professioner.
.
1. Karriärtjänster för specialistsjuksköterskor. Människor som arbetar i vården och omsorgen behöver få arbeta på toppen av sin förmåga. Utbildning, ansvar och erfarenhet ska löna sig.
Även sjuksköterskor ska ha större möjligheter att göra karriär och få högre lön. Liberalerna vill därför genomföra en karriärreform för specialistsjuksköterskor. Vi lägger 85 miljoner kronor per år på ett statsbidrag för att 1 000 specialistsjuksköterskor ska kunna få karriärtjänster.
.
2. Utbildning ska löna sig – även för kvinnodominerade yrken.
Den person som utbildar sig till viktiga yrken i vården som specialistsjuksköterska eller barnmorska får idag mindre pengar under sitt yrkesliv än den som väljer att inte plugga vidare.
Kvinnodominerade yrkesgrupper med långa akademiska utbildningar missgynnas i dag. En orsak är att skattesystemet straffbeskattar utbildning.
Exempelvis kommer sex av tio barnmorskor och var tredje psykolog nästa år inte få behålla mer än femtio kronor av den sist intjänade hundralappen, resten är skatt. Det bidrar starkt till sjuksköterskan som mitt i livet vill vidareutbilda sig till barnmorska inte vinner något ekonomiskt på det. Därför föreslår Liberalerna att den statliga skatten sänks så att fler människor får behålla mer av sin lön.
.
3. Allmänläkarlyftet – utbildningssatsning för primärvården.
Vi vill att alla patienter ska få möjlighet att lista sig hos en namngiven läkare. Den ska ha ansvar för färre patienter men ta ett större ansvar för dem och även samordna den övriga vård som de kan behöva utanför vårdcentralen.
Det förbättrar kontinuiteten för patienterna och gör vården mer effektiv. För att detta ska vara möjligt krävs fler specialistläkare inom allmänmedicin, och vi satsar 300 miljoner per år för att 100 yrkesverksamma läkare ska kunna genomgå påbyggnadsutbildning.
.
4. En miljard för fler vårdbiträden. Vårdbiträde är ett yrke som behövs i vården. Det kräver stort omdöme och omtanke men ingen längre utbildning. Att återinföra vårdbiträden gör att sjuksköterskor kan lägga mer av sin tid på att träffa patienter istället för kringuppgifter, men det innebär också att fler människor får en bättre möjlighet att komma in på svensk arbetsmarknad.
Att renodla yrkesrollerna inom vård och omsorg och att använda rätt kompetens på rätt plats är ett sätt att höja sjuksköterskornas och undersköterskornas yrkesstatus. Karriärstegen ska vara tydliga. Vi inrättar därför ett stimulansbidrag om 1 000 miljoner kronor per år till de landsting och regioner som låter vårdbiträdena komma tillbaka.
.
5. En investeringsfond för vårdens digitala infrastruktur.
I dag är tyvärr vårdens IT fortfarande ofta ett hinder snarare än en hjälp. Det krävs en nationell samling och ett statligt åtagande. Vi föreslår en investeringsfond för vårdens digitala infrastruktur.
Vi avsätter sammanlagt över en fyraårsperiod en miljard kronor, 250 miljoner kronor per år, för att hjälpa landsting och regioner med investeringarna, under förutsättning att de själva bidrar med egenfinansiering.
.
Svenska patienter har rätt till en vård som använder resurser och kompetens effektivt. Då kan alla få den vård de behöver, i tid. Det är dags att låta vårdens proffs vara proffs.