Skoldebatten handlar om hur mycket man kan skylla på lärarna. Att lärarna har olika kompetenser kan inte vara något nytt, men att ge lärarkåren skulden, till den dåliga svenska skolan, som nu sker i många fall måste väl ändå missa målet helt. Skolans förfall är komplext med många ingredienser men personligen så tror jag att normlösheten i det svenska samhället är en stor bov. Det är ju bara att se hur det ser ut vid större evenemang med våld och huliganism. Att då verka som lärare med den sociala oro som finns på många håll kan inte vara lätt samtidigt som att lärarnas status har sjunkit.
Många med stor lärarkompetens har sökt sig andra utbildningar som bättre syns i lönekuvertet och där måste det nog till en förändring. Samtidigt måste väl de skickliga lärare, som ju ändå finns överallt i Sverige, kunna få lite mer än andra lärare. Kort sagt en sporre att förkovra sig.
Är socialdemokrat, röstar med dem men kommunaliseringen i slutet 1980-talet av skolan var ett misstag, ett stort misstag, men det största misstaget var friskolereformen som dränerar samhället på miljonbelopp till ingen nytta. Ur Dagens industri den 4 april 2014 kan man läsa citat; Det rasar en debatt kring vinster och att skolpengen används till att betala räntor på företagslån. Samtidigt fortsätter skolpengen att betalas ut utan några krav på regelbunden ekonomisk redovisning.
Omkring tio miljarder kronor betalas ut bara till landets friskolor på grundskolenivå varje år, men det är bara när friskolor ansöker om tillstånd eller vid tillsynen av skolor, ungefär vart femte år, som Skolinspektionen gör kontroller av skolans ekonomi. "Det finns flera poänger med att tvinga friskolorna att redovisa hur de använder skolpengen", tycker skolforskaren och nationalekonomen Jonas Vlachos. Det kan vara viktigt för de myndigheter som granskar verksamheten, men även för de familjer som ska välja skola och för dem som vill lära sig av hur verksamheten bedrivs på olika skolor, säger han. Socialdemokraterna vill ha lagreglering. "Varje skattekrona ska redovisas per skolenhet så att vi medborgare kan följa vad våra skattekronor går till. Man ska inte kunna snurra runt pengar i koncerner på det sätt som vi ser i dag", säger talesmannen Ibrahim Baylan. Slut citat.
Hur mycket får en friskola per elev? Summorna är väl olika men i Piteå betalas det, efter det jag fått fram, för barn 1-2 år 144 000 tusen per elev och år. 3-5 år får 102 000 per år i förskolan. För lågstadieskola klass 1-3 betalas det för skola och fritidsklass 100 000 per elev och år. För en klass på 20 elever blir det två miljoner kronor. Den kommunala förskolan och skolan har en viss lärartäthet i klasserna, en lärartäthet som det snålas in på för att matcha friskolornas lärartäthet. Den kommunala förskolan och skolan skall ha personal, lokaler, skolsköterska, badbussar, mat och matsal, gympasalar att tillgå men hur är det i friskolorna.
Vilken insyn i friskolornas ekonomi har samhället? Men kommer kostnaderna för samhället verkligen upp i ljuset tror jag att det svenska folket kommer att vilja reformen skrotas helt.