Till höstens stora händelser i Förenta Nationerna hör Palestinas ansökan om medlemskap i världsorganisationen. Omröstningen i förra veckan om palestinskt medlemskap i FN-organet Unesco är en värdemätare. Palestina, som har erkänts av omkring 120 länder, välkomnades av en stor majoritet av Unescos medlemmar. Fjorton stater, bland dem Sverige, röstade emot.
Den svenska regeringens ställningstagande är ogenomtänkt och olyckligt. Sverige har genom åren kritiserat den israeliska ockupationen av palestinska områden och hävdat folkrättens principer som de kommer till uttryck i bland annat en rad FN-resolutioner. Att aktivt motsätta sig ett palestinskt medlemskap i Unesco ger en signal om att Sverige inte tar ett ockuperat folks lidande och strävan efter internationellt erkännande på tillräckligt allvar.
På samma sätt är USA:s och Kanadas beslut att dra in sina bidrag till Unesco under all kritik. Politisk oenighet i FN ska lösas genom dialog - inte genom att bestraffa viktig verksamhet. Också Israels tal om att bygga ytterligare 2 000 bostäder på ockuperat område måste fördömas. Sveriges ställningstagande i Unesco gör det svårare för regeringen att med trovärdighet kritisera bosättningspolitiken och andra folkrättsbrott i en konflikt som har pågått alltför länge utan att världssamfundet har tagit sitt fulla ansvar.
Ett konfliktfyllt 1900-tal med två världskrig fanns i färskt minne när FN grundades. Orden "aldrig mer" har upprepats många gånger sedan dess. De ställer krav på politiska ledare i och utanför FN. Dessvärre har bristande respekt för FN-stadgan, grundläggande principer om mänskliga rättigheter och folkrätten bidragit till att konflikten mellan Israel och Palestina har blivit långvarig.
FN stod som garant för staten Israels grundande, men har inte fått den politiska roll i regionen som man borde ha haft. Den så kallade kvartetten för Mellanöstern, som består av FN, EU, USA och Ryssland, måste samlas kring en tydlig strategi och på allvar sätta press på parterna i konflikten att återgå till förhandlingar. Framförallt USA har en nyckelroll för att fredsprocessen ska kunna starta igen.
De globala motsättningarna speglas av motsättningar mellan folkgrupper i FN:s medlemsstater, inte minst i Europa. Även i Sverige drabbas såväl judar som muslimer av hatbrott med religiösa förtecken. Denna brottslighet måste tas på större allvar av regering och de rättsvårdande myndigheterna.
Utgången av Palestinas medlemsansökan i FN är oviss. Med frågan åter i FN har världens demokratier chansen att visa att man inte blundar för det lidande som befolkningen på båda sidor i konflikten tvingas utstå. Världssamfundet måste stå upp för tidigare FN-resolutioner om en tvåstatslösning med säkra och erkända gränser, ett stopp för bosättningar på ockuperade palestinska områden och fredlig samexistens mellan Israel och Palestina. Drygt fyra decennier av konflikt måste få ett slut.