Klimatdebattens innersta kärnfråga är inte klimatet utan världens ekonomiska system. På en presskonferens i Bryssel den 3 februari sade FN:s högsta företrädare för klimatet, ChristianaFigueres: ”För första gången transformeras världens ekonomi avsiktligt”. Hon väntar sig ett bindande klimatavtal under den konferens, COP 21, som planeras till december i Paris. Det blir första steget mot ”en total omgöring av världens ekonomiska system”, menar hon.
Det är alltså meningen med ”klimatförhandlingarna”. De har hållits på 20 stora konferenser med bortåt 10 000 delegater från FN och alla dess regeringar samt lika många journalister och observatörer. Förhandlingarna har gällt ländernas åtaganden att minska utsläppen av koldioxid och sätten för I-länderna att betala sin ”klimatskuld” till U-länderna. Detta avses börja med en ”Grön Fond” på 100 miljarder dollar om året.
Då har man dock inte fått tala om klimatet. Inga forskare har släppts in, om de tvivlat på hypotesen om koldioxidens katastrofala uppvärmning. Då någon smugit in och påmint om att ingen uppvärmning synts till de senaste 15 eller kanske 18 åren, har han blivit utkastad. Det hände senast i Lima. I verkligheten har utsläppen av koldioxid och det senaste seklets uppvärmning om trekvarts grad varit bra för mänskligheten. Jorden har blivit grönare och skördarna större, så att miljoner människor lyfts från fattigdom och svält. Det har varit bra för U-länderna. Det finns ingen ”klimatskuld”.
Flera forskargrupper har funnit att inga tecken syns på att koldioxid påverkat klimatet. I stället har de funnit påverkan av flera naturliga processer, främst cykliska variationer i solens aktivitet. Dessa är så regelbundna att solforskarna nu förutser några kalla decennier. Helt motsatt IPCC:s förutsägelser.
En kommande uppvärmning syns endast i IPCC:s datorsimuleringar, som visat sig meningslösa, då de missat att den upphört. Ändå har IPCC fortsatt med simuleringar för år 2040 och 2100. Dessa måste hänvisas till fablernas värld. Men det är med dem FN motiverar omgöringen av världsekonomin. Tjeckiske presidenten Václav Klaus jämförde 2007 vad som nu sker med kommunismen i sin bok ”Blue Planet in Green Shackles”, (Blå planet i gröna bojor). Han ser samma idealism, som i namn av högre mål ger makthavarna rätt att offra medborgarnas frihet och egendom. De hänvisade till ”Massorna”. Nu hänvisar man till ”Planeten”. Han såg att det egentliga målet inte är klimatet. Det är den nya världsordning som Figueres nu bekräftar. Den blir svår att skilja från sovetisk planekonomi, som bringade olycka över en halv miljard människor.
Det finns inget ”klimathot”. Det används för att skrämma oss till att offra vår frihet för en totalitär Överstat styrd av FN, där många byråkrater utsetts av korrupta diktatorer. Det måste vi medborgare starkt protestera emot. Innan december. Mejla din riksdagsledamot!