Den historiskt höga flyktingströmmen idag kan komma att bli vardagsmat om 15–20 år. Vi behöver välja om vi ska gå mot en framtid i Europa och världen som präglas av medmänsklighet eller omänsklighet.
Läget i Afrika och Mellanöstern, främst Syrien, har skapat en flyktingström i Europas närområde som är större än på mycket länge. Inbördeskrig, förtryck och väpnade konflikter ligger bakom flyktingströmmarna. Men en bakomliggande orsak är också klimatförändringar.
Syrien drabbades av svår torka åren före inbördeskriget, med stor inflyttning till städerna, vilket medförde stora påfrestningar på samhället och den redan pressade diktaturregimen.
I södra Sudan och Darfur har torka och ökenutbredning tvingat fram folkomflyttningar och ökat konkurrensen om land, vatten och mat. Den internationella oljeindustrin har inte underlättat situationen utan snarast utnyttjat konflikterna för egen vinning.
Vårt jordklot är idag 0,8 grader varmare än före industrialismen. Ett varmare klimat påverkar också sociala relationer och våldsnivån i ett samhälle. National Bureau of Economic Research (i USA) har forskat och konstaterar att bara en grads varmare klimat medför 20 procents ökad risk för civila konflikter i Afrika. Det handlar om alla typer av konflikter, våld i hemmet, mord, gängvåld, krig.
FN:s klimatpanel, IPCC, pekar på att torka, översvämning och extremvärme innebär påfrestningar som ökar konfliktrisken mellan befolkningsgrupper och skärper existerande konflikter.
Samhällen som redan har stora motsättningar och konflikter har samtidigt svårare att anpassa sig och ställa om för att parera klimatförändringar.
I Europa växer samtidigt fascismen och främlingsfientligheten. EU:s politik med stängda gränser har inneburit att 3000 människor har drunknat i Medelhavet under årets 10 första månader. Det motsvarar drygt 10 människor om dagen eller en Estoniakatastrof var tredje månad. Ett förfärande högt pris.
De frågeställningar som vi ställs för i dag i flyktingpolitiken kan komma att ställas än mer på sin spets i morgon. Samtidigt kan vi lära oss att politiska frågor hänger ihop. En bindande klimatöverenskommelse i Paris 2015 med kraftiga minskningar av koldioxidutsläppen och ett omfattande klimatbistånd till fattiga länder är också ett sätt att förebygga framtida än värre konflikter och kraftigare flyktingströmmar i världen. Indiens miljöminister uttalade för ett tag sedan att halva landet kan hotas av ökenutbredning om uppvärmningen fortsätter. Indien har 1,1 miljarder invånare.
Världen imorgon kommer inte att se ut som idag. Politiken står inför större utmaningar än kanske någonsin, där våra val idag får stora konsekvenser för nästa generation. En human flyktingpolitik och en radikal klimatomställning är två viktiga val att göra. Dom valen hänger ihop med varandra.