IPCC måste bemöta kritiken
Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet.
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Klagomålen rör bland annat felaktiga slutsatser i rapporten, bland annat att Himalayas glaciärer skulle smälta till år 2035, och att enskilda organisationers ståndpunkter utan granskning har tagits för fakta. Krav har också framförts på att huvudmannaskapet för klimatarbetet ska flyttas från FN till Internationella vetenskapsrådet, ICSU.
Med den globala uppvärmningen har klimatförändringarna fått allt större utrymme i FN:s arbete. IPCC väger samman resultat från tusentals forskare, bland dem flera svenska akademiker, och ska också kunna redovisa skilda ståndpunkter inom forskarvärlden.
För sin trovärdighets skull måste FN:s klimatpanel IPCC bemöta den kritik som har hörts allt oftare under senare tid. IPCC har visserligen bett om ursäkt för slarv och sakfel, men panelen borde också på mer regelbunden basis delta i diskussionen om gruppens roll och slutsatser. Att metoder och resultat ifrågasätts och omprövas är inget ovanligt i den vetenskapliga världen.
Att ifrågasätta FN:s huvudmannaskap för klimatfrågan är att skjuta vid sidan av målet. FN:s samarbete med den akademiska världen är till stor nytta för mänskligheten. Vetenskap och beprövad erfarenhet ger oss viktig kunskap om hur vi ska främja fred och säkerhet, stärka utveckling och förbättra mänskliga rättigheter. Skriftserien Arab Human Development Report och professor Jeffrey Sachs arbete med millenniemålen är exempel på världsorganisationens fruktbara samarbete med en oberoende forskarvärld.
Att FN och länders regeringar har tillgång till forskningsresultat har också ett demokratiskt värde. Det är världens befolkningar som drabbas av klimatförändringen. Därför är det också rimligt att de via sina regeringar har ett inflytande över hur kunskapen används och de beslut som fattas för att minska hoten.
Effektivitet och transparens är honnörsord i det reformarbete som bedrivs också internt i FN.
Den som är anhängare av internationellt samarbete i gränsöverskridande frågor - där klimatfrågan är en av de mest framträdande - måste välkomna en debatt om hur världsorganisationen och dess samarbetspartner sköter sina uppgifter.
I anslutning till klimatmötet i Köpenhamn i december meddelade IPCC att man har påbörjat arbetet med den femte utvärderingsrapporten. Inför fortsättningen är det av vikt både för klimatfrågan som sådan och för IPCC:s trovärdighet att tidigare misstag reds ut.
Att klimatpanelen har kunnat beslås med enskilda felaktigheter ändrar inte det faktum att klimatförändringarna är en ödesfråga som måste tas på allvar.
Med FN:s erfarenhet, legitimitet och organisatoriska resurser kan kunskapen om vårt klimat tillvaras och i bästa fall omvandlas till praktisk handling i världens alla länder.