DEBATT: Förhoppningar inför 2010

Ett årsskifte är ett naturligt tillfälle att både reflektera och blicka framåt. För FN och den internationella politiken har 2009 varit ett år av framgångar och bakslag. Att summera det gångna året utan att nämna USA:s president Barack Obama är en omöjlighet. Att amerikanerna har fått en ledare som framhåller betydelsen av globalt samarbete, inte minst inom FN, har noterats inte bara av Nobelkommittén utan av en hel värld. Efter ett år i Vita huset är det nu dags för den nye presidenten att infria löftena om förändring.
Icke-spridningsavtalet om kärnvapen slöts som en kompromiss och ett löfte om att kärnvapenstaterna skulle börja nedrusta. Så har inte skett. Under de senaste tio åren har den avspänningspolitik som följde på det kalla kriget i princip avstannat. Såväl Ryssland som Nato-länderna har moderniserat sitt kärnvapeninnehav medan antalet misstänkta och öppet aspirerande kärnvapenstater ökar.

Under 2009 bröts dödläget genom samtal mellan Obama och hans ryske kollega Medvedev. Toppmötet i FN:s säkerhetsråd i september var ytterligare en hållpunkt på vägen mot den omförhandling av icke-spridningsavtalet som ska äga rum i maj nästa år. Innan dess finns förhoppningar om att USA och Ryssland ska underteckna ett avtal som ersätter START-avtalet som löpte ut den 4 december.
FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn är ett klassiskt exempel på staters ovilja att gå före i det globala samarbetet. EU gjorde ett tappert försök att precisera utsläppsnivåer, men USA och Kina envisas, liksom Indien, med att knyta utsläpp till ekonomisk tillväxt. Att användandet av fossila bränslen i längden är både ekonomiskt och ekologiskt ohållbart måste vara utgångspunkten i strävan efter en juridiskt bindande överenskommelse som kan ersätta Kyotoprotokollet. Klimatarbetet måste nu, med en tydligare förhandlingsordning, fortsätta inom FN:s ram.

Rättighetsfrågorna har fått allt högre status sedan FN antog den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna för drygt 60 år sedan. Fruktansvärda övergrepp sker alltjämt, men stater som har anslutit sig till FN:s människorättskonventioner får numera finna sig i att granskas regelbundet. De framsteg som har gjorts under många decennier måste försvaras.
Länder och grupper som kräver undantag från plikten att respektera människovärdet bör inte få gehör. Särskild vikt måste läggas vid kvinnors rättigheter som ännu trettio år efter kvinnokonventionens tillkomst regelbundet kränks. Kvinnors utsatthet är, liksom hatbrott och romers och samers rättigheter, en fråga som FN:s råd för mänskliga rättigheter ska ta ställning till också när Sverige ska granskas i maj 2010.
Trots problemen - nya röster och en ny ton har hörts i det internationella samtalet under 2009. Det kommande året får utvisa om orden kan bli handling som räcker för att infria förhoppningarna.

Debatt: Förhoppningar inför 2010