Två FN-dagar, den 16 och den 17 oktober, uppmärksammade de närliggande frågorna fattigdom och hunger. Samtidigt utspelar sig en av de största svältkatastroferna på flera årtionden. Tretton miljoner människor på Afrikas horn är drabbade av den värsta torkan på 60 år. Sveriges regering har nyligen beslutat att bidra med ytterligare 50 miljoner kronor i humanitärt bistånd till Somalia. Totalt har Sverige gett 750 miljoner kronor i humanitärt bistånd till Afrikas horn i år. Svenska FN-förbundet startade redan under sommaren en insamling till förmån för de svältande.
Det svenska biståndet går till stor del via FN-organ. Bland dessa finns FN:s livsmedelsprogram som når cirka åtta miljoner människor med livsmedelsbistånd och FN:s flyktingorgan som varje dag sätter upp över 300 tält som ger skydd för omkring 8 000 somaliska flyktingar i Kenya.
FN-organ och andra humanitära organisationer som arbetar på Afrikas horn står inför stora utmaningar. I Somalia har ett inbördeskrig pågått i 20 år. Krigsherrar, pirater och islamistiska miliser plågar folket och är ett ständigt hot mot FN. Korruption och demokratiunderskott är utbrett. Skyddet för mänskliga rättigheter är svagt, för att inte säga obefintligt, i flera länder. Människor som flyr undan humanitära katastrofer definieras inte som flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention. De har därmed inte samma rättsliga skydd som människor som flyr undan förföljelse och väpnad konflikt.
I dag talas det allt mer om ekologiskt och ekonomiskt flyktingskap. Inför FN:s klimatmöte i Durban i Sydafrika i december varnar FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon för att allt fler klimatflyktingar ska tvingas lämna sin hembygd på grund av långvarig torka eller kraftiga översvämningar orsakade av den globala uppvärmningen. Inget FN-organ har i dag mandat att bistå dessa flyktingar.
FN:s säkerhetsråd har uppmanat världens länder att omedelbart bidra till FN:s fond för Afrikas horn. FN har äskat 2,4 miljarder dollar i humanitärt bistånd. Knappt hälften har kommit in. EU:s medlemsländer måste ta sitt ansvar. Skuldkrisen inom eurozonen och den finansiella osäkerheten är ingen ursäkt. Den rikare delen av världen kan inte offra miljontals människors liv i den fattigare delen av världen med hänvisning till rådande problem i de egna leden.
Afrikas horn hör till de områden som har sämst livsmedelssäkerhet i världen. Sambandet mellan matbrist och fattigdom å ena sidan och väpnade konflikter å den andra sidan blir allt starkare. FN och världens regeringar måste ta sambandet mellan underskott på säkerhet, mänskliga rättigheter och utveckling på allvar. Frågorna kan inte längre hanteras separat. Också de berörda länderna och Afrikanska Unionen måste ta sitt ansvar för att förebygga humanitära katastrofer som den som just nu pågår på Afrikas horn.