Fler äldre ett hälsotecken

Piteå2008-04-19 00:15
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ofta får vi i samhällsdebatten höra att vi har ett "demografiskt problem". Problemet antas bestå i att medellivslängden ökar och att de som arbetar i samhället får försörja alltfler. Argumentet om det annalkande "köttberget" (citat Per Nuder) av pensionerade 40-talister används flitigt för att motivera privatiseringar och nedskärningar i den offentliga välfärden.
Nyligen publicerade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), en rapport om välfärdens finansiering. Rapporten visade en mycket stark vilja hos svenska folket att betala mer skatt för att finansiera en bättre sjukvård.
SKL:s borgerliga ledning teg om rapporten i två månader. Den publicerades först när innehållet läckte ut till media.

När ledningen för SKL kommenterade sin rapport så menade Anette Åkesson, till vardags moderat kommunalråd från lågskattekommunen Båstad, att folket har fel. Hennes argument vi i framtiden har en situation "där allt färre ska betala för allt fler och där förväntningar på välfärdstjänsterna ständigt ökar... ...om detta ska finansieras via skatten, skulle det innebära en skattehöjning motsvarande drygt tio kronor år 2030".
Moderaten Åkessons framtidsbild är istället att "en stor majoritet kan tänka sig att betala extra för att för egen del få bättre service inom till exempel skola och äldreomsorg". Istället för att vi ska betala skatt för att gemensamt få en bättre äldreomsorg så ska var och en få betala privat för att få det bättre "för egen del".
Detta är ett skolexempel på hur statistik kan förvanskas i syfte att driva igenom en politik som folket i undersökningen uttryckligen är mindre intresserade av.
Det är sällan den här typen av argument granskas. Men det finns källor att gå till och den viktigaste är Statistiska Centralbyrån SCB. År 2004 behövde varje sysselsatt person försörja 2,2 personer. Enligt SCB:s huvudscenario skulle det 2030 kunna vara så att varje person behöver försörja 2,3 personer. Ingen skräckinjagande uppgift således. SCB har dessutom i sin beräkning antagit att arbetslösheten ligger kvar på samma nivå som under åren 2000-2004. Med en politik för full sysselsättning skulle prognosen bli ännu bättre. Utvecklingen på arbetsmarknaden är den viktigaste faktorn för välfärdens finansiering.

Kostnaden för välfärdstjänster kommer dock att öka snabbare än exempelvis industrins varuproduktion. Äldreomsorgen är personaltät och kan inte (och bör inte) rationaliseras på samma sätt som bilindustrin. Därför kommer vi att få betala mera för välfärden i framtiden. Frågan är då om vi ska betala gemensamt via skatten eller var och en "för egen del" som moderaten Åkesson vill.
För vänsterpartiet är det självklart att framtidens välfärd behöver mera resurser och att den av solidariska skäl ska finansieras gemensamt via skatten, såväl inkomstskatt som kapital- och företagsbeskattning.
Fler äldre är inget problem, det är ett hälsotecken i samhället.
Läs mer om