Efter att ha tagit del av Lars Anderssons debattsvar i Piteå-Tidningen den 10 juli till de tre musketörerna på Sveaskog infinner sig några frågor.
Alla brukningsmetoder ni har lanserat genom åren har ni försvarat med näbbar och klor och förklarat som de enda rätta, och de personer som kritiserat er för era metoder har närmast framställts som okunniga gnällspikar. Om era brukningsmetoder varit så bra, hur kan det då komma sig att ni frångått dem en efter en? Har ni inte vetat vad ni hållit på med, och i så fall, vad är det som säger att ni vet det nu?
Det låter lovande när ni påstår att skogens framtid är ljus men att vi måste ha tålamod och låta omloppstiden få en chans. Era kritikers tålamod har därvidlag ställts på många prov de senaste årtiondena och ni tycks fortfarande tro att ni kan slå blå dunster i våra ögon, men ni kan inte förvänta er att vi utan vidare ska nöja oss med er senaste profetia och därmed slå oss till ro.
Mig veterligt handlar skogens omloppstid om en dryg mansålder, alltså minst 80 år och då finns ingen av oss, som nu brottas med skogsproblematiken kvar i livet, vi har med andra ord inte den blekaste aning om hur det ser ut då. Det hinner poppa upp många nya skogschefer och idéer om brukningsmetoder under den tiden. Positiva eller negativa för artrikedomen och mångfalden? Ingen vet.
När vi dessutom vet att drygt en tredjedel av de senaste årens avverkningar har fått underkänt och att statistiken visar att miljöhänsynen i skogsbruket stadigt har försämrats låter det minst sagt motsägelsefullt med uttalanden om förbättrad artrikedom och mångfald. Så länge det ser ut som det gör på Sveaskogs och andra bolags marker finns det ingen anledning att sluta dokumentera och rapportera om era än så länge tämligen livsfientliga skogsbruksmetoder, och så länge lagar och förordningar är som de är och ni åtnjuter straffimmunitet för era vårdslösa gärningar kommer ni att möta motstånd.
Ert ansikte utåt mot press och annan media är positivt och glättigt och framställer er som i det närmaste ofelbara. Vi som inte tror på den PR ni bedriver, vi har alltför ofta sett ert andra giriga, vinsttörstande ansikte, det ni vänder mot skogen.