Kirunabor får ofta höra från övriga länet, speciellt kusten, att de är gnälliga. Vem skulle inte vara det , när politiker på bekvämt avstånd till sina sjukhus med berått mod med klacken vrider ner tryggheten till ett inget, för de 23 000 plus 3 000 tillfällighetsarbetande människor som bor längst bort i länet. Under fullmäktige i Arjeplog gjorde landstingsledningen återigen klart för Kirunaborna att det bara är att gilla läget vad gäller sjukvård. Lars-Åke Mukkas motion angående nödvändigheten av en barnmorska i beredskap på Kiruna sjukhus kommenterades med arrogans av trion Ögren, Stenberg och Berggård.
Man menar med en mun att patientsäkerheten är god och att tillräckliga åtgärder vidtagits i Kiruna. 2001 stängdes BB. Trots det sker förlossningar, på akuten på icke ”kontorstid”, vilket betyder att ingen barnmorska finns tillhands. Efter elva år kom från landstinget ett rutindokument till akutpersonalen om hur de ska agera vid förlossningar.
I rutindokumentet står följande; giltigt från och med 2012-11-01 (BB i Kiruna stängde 2001-02-01):
1. "Kontakta närmaste förlossningsenhet via telefon! Där finns barnmorska och vid behov förlossningsläkare som kan ledsaga på distans!” (utropstecknen står i dokumentet, de är inte mina).
2. ”Avgör vem på enheten där du är som har bäst kompetens att hantera förlossningen och tillkalla vederbörande.” I realiteten sägs: ..den i personalen som känner sig mest lämpad förlöser. Ett större förakt för människors trygghet och säkerhet får man leta efter.
Ett år efter rutindokumentet, alltså tolv år efter BB-nedläggningen, fick personalen genomgå utbildning. Denna bestod av en cirka två timmar lång föreläsning och lite övning på en docka. Även ambulanspersonal har fått en förmiddag med en barnmorska. Sporadiska auskultationer har förekommit.
Då gör jag en jämförelse med utbildningsvägen för en legitimerad barnmorska: Grundkrav: Legitimerad sjuksköterska med minst ett års tjänstgöring. Efter det: tre terminers högskolestudier. Hälften av utbildningen är teoretisk och hälften är verksamhetsförlagd. Det innebär att man gör klinisk praktik på exempelvis barnmorskemottagning, förlossningsavdelning, eftervårdsavdelning/verksamhet (BB-vård), inom gynekologisk vård och neonatalvård. Varje student måste ha handlagt 50 förlossningar och ha vårdat ett hundratal kvinnor i samband med förlossning. Efter detta är man alltså kompetent att förlösa medan Norrbottens läns landsting tycker att det räcker med ”vem som helst”. På ett sjukhus!
Varifrån Glenn Berggård fått information om alla utbildningar för akut- och ambulanspersonal skulle vara intressant att veta, eftersom det inte stämmer alls. Oförskämt också att i sann Ögrenstil beskylla personalen på Kiruna sjukhus för att skrämma upp blivande mammor. Medborgarna är inte dumma i huvudet, de ser och dömer själv efter sina erfarenheter. Det är inte akutpersonalens fel att patientsäkerheten för blivande mammor blivit högst diskutabel. Tyvärr tycks inte den här NLL-ledningen heller förstå verkligheten för denna känsliga patientgrupp.
Maria Stenberg, det är skillnad på att medvetet bosätta sig på en plats, där det är långt till ett akutsjukhus och att bo i en stad där akutsjukhusets trygghet plötsligt raseras i snabb takt med hjälp av felaktiga utredningar, undermåliga eller inga konsekvensanalyser, ljug och rackarsel. Så ditt utspel med dina egna förlossningar var inte särskilt ”bright”. Det är mer än skamligt av landstingets politiker att ställa upp på denna vidriga försämring för rätten till en nära och trygg tillvaro. Mammor och ofödda barn får med era partitrogna beslut riskera livet för att nå NLL:s så kallade ”patientsäkra” vård.
Så ni kustnära landstingspolitiker och tjänstemän, som säger att Kirunaborna bara gnäller, känn efter vad ni skulle tycka om att vara tvungna att för allt från födslar till gipsborttagning åka till Skellefteå lasarett? Dit är det från Luleå, på en mil när, lika långt som från Kiruna till Gällivare!