Därefter antydde moderatledaren Fredrik Reinfeldt att slopad fastighetsskatt skulle kunna finansieras med förändringar i avdragsrätten. De borgerliga alliansbröderna i folkpartiet, kd, och centern gjorde tummen ner för Reinfeldts förslag. Folkpartiledaren sa i partiledarutfrågningen att man kanske borde skjuta upp avskaffandet av fastighetsskatten något år. Då klev kd-ledaren Göran Hägglund in och sa att fastighetsskatten måste vara helt avskaffad år 2008. Reinfeldt drog då tillbaka sitt förslag.
Nu har vi fått information om hur alliansens förslag slår mot olika fastighetsägare. Men det är inte de borgerligas egna företrädare som levererade den informationen. Det var Sveriges Televisions Rapport-redaktion.
De som vinner på alliansens förslag är uteslutande villaägare i välbärgade villaförorter i Stockholmsområdet. De största förlorarna finns i fattiga glesbygdskommuner, vilka drabbas av höjningar.
De borgerliga partiledarna hade uppenbarligen ingen aning om hur deras förslag slog i verkligheten. Alternativt ansåg dom inte att den informationen var relevant för väljarna att känna till. Centerledaren Maud Olofsson förklarade att "det är ju där (Stockholms kranskommuner, min anmärkning) som problemen är störst". Kd-ledaren förklarade att han känner starkt för fattiga villaägare med hög fastighetsskatt. Som om de skulle finnas i Danderyd och Lidingö.
Fastighetsskatten ger staten cirka 30 miljarder kronor per år. Det är en stabil och säker inkomst som är viktig för finansieringen av välfärden. Fastighetsskatten är också en skatt som i huvudsak omfördelar från höginkomsttagare till låginkomsttagare. Det finns en begränsningsregel för att undvika att enskilda fastighetsägare ska få lägga en alltför hög del av sin inkomst i fastighetsskatt.
I vanliga fall så inbillar vi oss att stora förändringar i skattesystemet föregås av omsorgsfulla utredningar om hur konsekvenserna ska bli och hur olika förslag ska finansieras. Men nu är det val och då får nyktra, genomtänkta analyser ge vika för ett vilt röstfiskande. Mest fjäskas det för de så kallade marginalväljarna, de som antas stå och väga mellan de båda blocken. Dit antas villaägarna höra.
De borgerliga partiledarnas trovärdighet har inte ökat genom det här röstfisket. I förlängningen tror jag att människors allmänna förtroende för politiker sjunker när politik bedrivs med så billiga försäljningsknep.
Själv bor jag i villa efter att tidigare ha varit hyresgäst. För egen del konstaterade jag att bytet från hyresrätt till villa innebar sänkta boendekostnader. Mina egna erfarenheter stämmer också väl med vad Hyresgästföreningen nyligen (återigen) konstaterat: att den minst gynnade boendeformen i Sverige stavas hyresrätt.
De förändringar som behövs i bostadspolitiken borde därför gå ut på att stärka och ekonomiskt gynna hyresgästerna. En sådan åtgärd skulle vara att avskaffa fastighetsskatten enbart för de allmännyttiga kommunala bostadsföretagen.