I dagarna enas världssamfundet om de nya hållbarhetsmålen som ska leda till en värld fri från fattigdom och hunger. Men för att nå målen är det helt nödvändigt att kraftigt öka stödet till bönderna i de fattiga länderna. På FN-toppmötet i New York ställer sig 193 länder bakom 17 gemensamma mål. Hållbarhetsmålen, de så kallade Sustainable Development Goals, ersätter FN:s Milleniemål och ska vara uppfyllda redan år 2030.
Det första målet handlar om att utrota fattigdomen – i dag lever 1,2 miljarder människor i extrem fattigdom. Det andra målet är att utrota hungern och främja ett hållbart jordbruk. Nära 800 miljoner människor i världen har inte tillräckligt med mat i dag. Det är möjligt att uppnå målen 2030. Sedan 1990 har fattigdomen halverats och antalet som lider av hunger har minskat med 167 miljoner, bara under det senaste årtiondet. Och det under en period då jordens befolkning ökat dramatiskt. Men mycket behöver ändras för att vi helt ska kunna utrota fattigdom och hunger.
En majoritet av världens fattiga och undernärda lever av småskaligt jordbruk. Det är där vi behöver öka insatserna för att lyckas minska fattigdomen. Trots dessa kunskaper går nämligen bara 3,7 procent av Sveriges bistånd till jordbruk. Sverige satsar mindre på jordbruket i fattiga länder än vad många andra industrialiserade länder gör, genomsnittet för OECD-länderna är 5,5 procent.
Stöd till jordbruk i fattiga länder är dubbelt så effektivt för att bekämpa fattigdom som satsningar på andra områden, visar forskning. Om böndernas jordbruk kan bli mer produktivt – genom utbildning, nya grödor, stärkt motståndskraft mot klimatförändringar, förbättrade lagringsmöjligheter och tillgång till marknader – kan vi alltså bekämpa fattigdom och hunger med bästa möjliga resultat. Ett bra exempel är banankooperativet Gikama i Kenya. Där har medlemmarna med relativt små medel förändrat sina liv. Förbättrad odlingsteknik har gett större skördar. Gemensam försäljning på marknaden har ökat medlemmarnas inkomster. Tillsammans lämnar bönderna steg för steg de svåra åren bakom sig. De sparar tillsammans till nya projekt, barnen kan gå i skolan och hela bygden går nu mot en positiv framtid.
Jordbruket har en nyckelroll för att trygga livsmedelsförsörjningen i världen och lyfta människor ur fattigdom, men det står samtidigt inför en rad utmaningar. Det handlar dels om en fortsatt växande världsbefolkning med nya krav på mat, bränsle och råvaror, dels om att det behövs en förändring mot mer hållbara och klimatsmarta brukningsmetoder. Hela kedjan från jord till bord behöver bli resurssnålare. Och matsvinnet måste minska.
Den som vill kämpa för jordens fattiga, måste också kämpa för deras jordbruk. Riktar vi mer av våra gemensamma biståndsmedel till bönder kommer fler att få mat på bordet och dessutom pengar i plånboken. De nya hållbarhetsmålen kan helt enkelt inte nås utan omfattande satsningar på utvecklingsländernas jordbruk.