Vården urholkas med psykologisk tillvänjning

Genom en rad av organisationsförändringar med olika fina namn har man monternat ner vården vid Kiruna Sjukhus, en bit i taget. Monika Thelin som driver Lapplandsupproret är upprörd och kritisk i sin debattartikel.

Monika Thelin, 
Lapplandsupproret.

Monika Thelin, Lapplandsupproret.

Foto:

DEBATT2018-07-04 14:33
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Är ni nöjda nu, Regionstyrelsen? Snart är ni framme vid målet. Ni blir de som begraver Kiruna sjukhus.

Vägen har varit ganska lång, vilket den ska vara enligt metoden ”psykologisk tillvänjning”. Vilket innebär att: ta en bit i taget, befolkningen protesterar, det blir en utdragen process, folket tröttnar, orkar inte protestera längre och då är det dags att slå till!

Så här har olika sjukvårdsstyrelser i Norrbottens län brutit ner Kiruna sjukhus genom olika organisationsförändringar. Även Kalix, Haparanda och Piteå har fått sina slängar.

.

På 1990-talet med strukturöversynen ”M-94”, fastslogs att ”vi ska ha två sjukhus i Malmfälten”, men de måste spara pengar. Gällivare mindre, Kiruna mer. Kiruna behövde en skiktröntgenapparat. Onödig kostnad sa NLL. 4 miljoner = 1 promille av budgeten. Sjukhuspersonal startade insamling och fick ihop 400 000 kronor. Så småningom kom det en apparat till Kiruna. I ”M-94” föreslogs även en nedläggning av BB samt en utbyggnad av Gällivare med 100 miljoner.

.

År 2000 kom ”Utmaningen”, den största förändringen av länets sjukvård, genom utredaren Lars Räf, 72-årig professor (enmansutredare?), hans slutsats blev: ”Stäng Kiruna sjukhus”. Detta gav enorma protester bland annat från Esrange, vars amerikanska forskare från Nasa inte tilläts åka om det inte fanns tillgång till fullgod sjukvård i närheten. I ”utmaningen” kom dråpslaget mot BB i Kiruna, Kalix och Piteå, med en ohållbar situation för våra unga familjer som riskerar sina och det ofödda barnets liv på en undermålig väg.

Någon barnmorska i beredskap för Kiruna satsas det inte på! Det skapades en gemensam förvaltning, som drev makten längre från befolkningen. Stämmer med Kent Ögrens uttalande: ”Det blir lättare att ta de svåra besluten, när de tas längre bort från dem det berör.”

I ”Norrbottens hälso- och sjukvård 2010” blev trygghet i vården och lika vård för alla ledorden. Med det drog man in vårdplatser och beslutade lägga ner akutkirurgin i Kiruna, Kalix och Piteå.

Det senaste är ”Närsjukvårdsutredningen”, där det övergripande målet är att ersätta akutsjukvården i Kiruna med en vårdcentral. Motivet är att förbättra patientsäkerheten!

.

I dag står vi inför det faktum att inga intensivvårdsplatser finns på Kiruna sjukhus under sommaren. Vår erfarenhet säger oss att det som stängs under sommaren inte kommer att öppnas mer. Måtte vi ha fel!

Den psyklogiska tillvänjningen har helt tydligt varit ett rättesnöre för NLL/Region Norrbotten och kirunaborna har engagerat sig gång på gång för att få politiker att inte utarma sjukvården.

Men som Maria Stenberg framhöll i Sundsvalls tidning då hon kritiserade Västernorrlands landsting för att vara fega och utan ryggrad ”Se på oss i Norrbotten, vi tar tuffa beslut och står emot opinionen och lyssnar på expertisen! Ja de är jättebra på att stå emot befolkningen. Vad experter som Måns Rosén och Ulf Haglund gick för vet vi nu!

.

Om stängningen av Kiruna sjukhus skrev en chefredaktör: ”Ett omöjligt uppdrag. Kiruna är en av Norrbottens mest expansiva kommuner. Det är svårt att förstå att en grundläggande social service som sjukvård anses ha minimal betydelse i ett av länets mest intressanta tillväxtcentra.”