Makedonien samlar sig för parlamentsval den 11 december – och det med en blandning av splittring och hopp om försoning. Det är ett land som under de senaste åren har befunnit sig i något som bara kan beskrivas en djup politisk kris. Därför reser jag till Skopje i Makedonien som valobservatör. Min förhoppning är att valet kommer leda till en positiv politisk och demokratisk utveckling för landet.
Sedan kommunismens sammanbrott i Jugoslavien i början på nittiotalet är Makedonien en självständig stat på Balkanhalvön. Den relativt nybildade staten brottas med en liknande politisk och ekonomisk problematik som sina grannländer. En skyhög arbetslöshet i kombination med mycket låga investeringar i utbildning lamslår inte bara den ekonomiska utvecklingen. Den kraftiga korruptionen i landet påverkar medborgarnas förtroende för politiken.
Det nationella parlamentsvalet 2014 kritiserades kraftigt av oppositionen som hävdade att det var riggat i förväg och valde därför att helt bojkotta parlamentet och dess verksamhet under en period. Oppositionen fick sedan rätt i sin kritik då det visade sig att det styrande partiet hade missbrukat makt, använt sig av olaglig övervakningsverksamhet och att valfusk hade förekommit. EU har i samband med detta kritiserat de styrande i landet. Både hur tillståndet för den fria median ser ut men också problemen med röstning i samband med valen.
Det mest allvarliga i allt detta är att den unga generationen i landet saknar framtidstro och hopp. Makedonien är kandidatland för EU och därför är det oerhört viktigt att EU är med och driver Makedonien i rätt riktning på dessa områden för att ett framtida EU-medlemskap ska kunna vara möjligt.
För att landet ska utvecklas krävs politisk stabilitet, fri media och ett starkt civilsamhälle. Valet den 11 december är inte bara viktigt för den fortsatta politiska utvecklingen i Makedonien. Det är viktigt för den politiska stabiliteten på Balkanhalvön och därmed hela EU.