Norra Sverige levererar förutom utbildad arbetskraft stora mängder värdefulla naturresurser i form av vattenkraft, skog och malm. Det mesta av dessa rikedomar hamnar på andra håll, i statskassan, i ägarnas och i bolagens kassakistor. Nu är det hög tid att ge Norrland och övriga skogslän likvärdiga förutsättningar med övriga landet.
I snitt betalar skattebetalarna i de sju skogslänen 1,90 kronor mer per hundralapp i skatt än svenskarna i genomsnitt. Trots utjämningssystemet bidrar skattebetalarna i skogslänen med hela sju miljarder kronor mer än vid ett genomsnittligt skattetryck. Att ge Norrland likvärdiga förutsättningar med södra delen av landet skulle bli en samhällsekonomisk vinst.
Sverige kan med fördel lära av Norges framgångsrika distriktspolitik. Två viktiga redskap som norrmännen använder för att ta hela landet i bruk kan med fördel överföras till vår sida av Kölen, för att utveckla hela vårt land.
För det första handlar det om att geografiskt differentiera arbetsgivaravgifterna för såväl det privata näringslivet som för offentliga sektorn. Genom lägre arbetsgivaravgifter kan företag och kommuner i glesbefolkade regioner i norr konkurrera på likvärdiga förutsättningar med mer tätbefolkade områden nära de stora marknaderna. I Sverige bör arbetsgivaravgifterna i första hand generellt sänkas i inlandet, för Stödområde A från Torsby till Kiruna.
För det andra bör fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar och vindkraftsparker regionaliseras och fördelas inom respektive län. Eftersom 90 procent av landets vattenkraft produceras i skogslänen skulle detta stärka dessa län. I Norge stannar närmare sex miljarder kronor från vattenkraften i de kommuner och fylken där produktionen sker. I Sverige handlar det idag endast om cirka 115 miljoner kronor i så kallade bygdemedel.
Vi vill också se en systemförändring så att värdena av resurserna stannar i de regioner och kommuner det görs uttag från när det gäller den växande skogen och malmen i berget. Avskrivning av studieskulder för de som bosätter sig i glesbefolkade områden kan också ge förutsättningar för utveckling.
Vi ser även positivt på förslagen i Landsbygdskommitténs eniga slutbetänkande och förväntar oss nu att regering och riksdag omsätter de vackra orden i praktisk politik och handling. Ge Norrland likvärdiga förutsättningar för utveckling!
Norrlandsförbundets styrelse:
Kenneth Nilshem, ordförande
Agnetha Alenius Madsen,vice ordförande
Anita Gustavsson och Anders Öberg, Norrbotten
Malin Ackermann och Lars Westerlund, Västerbotten
Tord Andnor och Mona Modin Tjulin, Jämtland
Hans-Erik Näslund och Ulla Näsman, Västernorrland
Gunnar Olsson och Marit Holmstrand, Gävleborg