Sverige har, som en direkt följd ett direktiv från EU-kommissionen, redan infört förändringar i lagstiftningen som innebär att fakturor ska betalas inom max 30 dagar.
För offentliga beställare så är lagen tvingande, men när det gäller det privata näringslivet kan längre betalningstider avtalas om leverantören uttryckligen godkänner detta.
I det läget tvingas företaget "agera bank" åt ett annat företag. Det utgör en risk, skapar likviditetsbrist och sätter upp hinder för tillväxt.
För leverantören hämmar detta långsiktigt utvecklingstakten, innovationskraften och möjligheten att anställa och expandera. Mekanismer som fördröjer transaktioner minskar helt enkelt marknadens effektivitet och stärker inte konkurrenskraften.
Att komma till rätta med det problemet är därför angeläget. Näringsminister Mikael Damberg har inte stuckit under stol med att han är redo att lagstifta om betaltider om situationen inte förändras.
En ny utredning från Näringsdepartementet har visat att betaltiderna faktisk förlängts de senaste åren. Vi har halkat ner till plats 16 av de 27 EU länderna.
Almega tror dock att lagstiftning är ett dåligt verktyg och fel väg att gå. Dessutom finns det också fall där en längre betaltid kan vara motiverat.
Därför har Almegas samtliga sju förbund som samlar nära 60 tjänstebranscher ställt sig bakom ett initiativ till en "Svensk kod" för betaltider vars syfte är att skapa en starkare självreglering av betaltiderna.
Vi menar att en bred överenskommelse i näringslivet har en högre legitimitet och bättre kan utformas utifrån de behov som finns. Då kan man också tydligare utforma undantag där det kan vara befogat med längre betaltider.
Vi menar att tydliga och enkla spelregler kring hur företag agerar på marknaden är viktigt för att stärka företagens konkurrenskraft. Almega värna om avtalsfriheten och för att göra det krävs ett ansvarsfullt agerande från näringslivet och dess organisationer.