I den överenskommelse Socialdemokraterna och Miljöpartiet tecknat med Centern och Liberalerna bör kravet om borttagen värnskatt omprövas och strykas.
Istället för att låta de cirka 5,7 miljarder/år som värnskatten utgör hamna i fickorna på landets mest välavlönade borde pengarna öronmärkas och slussas direkt till den nödvändiga upprustningen av såväl det militära som civila försvaret.
De extra resurserna från värnskatten skulle påtagligt förbättra möjligheterna att minska sårbarheten och återupprätta svensk försvarsförmåga och vässa vår civila motståndskraft och mot hotande cyberkrig.
Att det svenska försvaret behöver rustas upp råder bred politisk enighet om. Det råder också enighet om att även civilförsvaret behöver rustas upp och landets förmåga att möta hot och kriser förbättras.
Med ytterligare resurser kan målen förverkligas att åter ha minst två välutrustade brigader, få rejält fler utbildade värnpliktiga, klara anskaffningen av modernt materiel och utöka officersutbildningen. De extra resurser som en ”värnskatt” för försvaret ger skulle också bidra till att göra det möjligt att fortare bygga ut och säkra för det civila samhället och totalförsvaret viktiga men i dag alltför sårbara system.
Hotbilden mot Sverige är nu tveklöst allvarligare.
Vid Folk och Försvars konferens i Sälen pekade såväl säkerhetspolisen som den militära underrättelsetjänsten MUST ut både Ryssland och Kina som växande hot. Båda har ökat sitt intresse för norra Europa.
Rysslands militära aktivitet i Östersjön och kring Nordkalotten har ökat påtagligt. Tidigare nedlagda ryska baser i Arktis har rustats upp och tagits i bruk igen. I Kaliningrad och utmed gränsen till de baltiska staterna och Finland har nya förband med kapacitet att bruka kärnvapen placerats ut. Ryskt flyg och ryska marinens fartyg har ökat sin aktivitet i Östersjön och där även samövat både anfall och ubåtsjakt med kinesiskt flyg och kinesiska krigsfartyg.
Både Ryssland och Kina pekas också ut som misstänkt skyldiga till spionage och täta cyberattacker riktade mot Sverige, svensk industri, vår elförsörjning och mot annan infrastruktur. Och den använder sociala medier till att sprida vilseledande propaganda (fake news).
Det för norra Europa och Nordkalotten – och därmed också Sverige - stigande kinesiska intresset har ökat trycket på det svenska försvaret och svensk underrättelsetjänst.
Bakom det kinesiska intresset för norra Europa ligger både en vilja att som stormakt vidga sitt inflytande och att som en del i projektet ”Den Nya Sidenvägen” åt sig säkra såväl nya hamnar som tillgången till den genom den globala uppvärmningen tidvis nästan isfria Nordostpassagen – den Arktiska fartygsleden norr om Ryssland.
Den kinesiska ledningen har också förklarat att den nu satsar på att bli världens ledande marina militärmakt. Landet har på tio år mer än fördubblat sina satsningar på militären.
För svensk del innebär omvärldsförändringarna och de nya växande hoten behov av omfattande satsningar för att stärka försvarsförmågan. Omställningen av försvaret från bruk i internationella sammanhang till ett modernt, uthålligt och effektivt nationellt försvar kräver inte bara nytänkande utan också ny utrustning och nya vapensystem.
Det under lång tid i det närmaste nerlagda civilförsvaret behöver både moderniseras och rustas upp igen. Detta för att i orostid och vid katastrofer klara uppdraget att skydda befolkningen och driften av civila funktioner.
En omdirigering av värnskattens miljarder till vårt försvar i stället för dess slopande skulle utan extra belastning på statsbudgeten aktivt och långsiktigt förbättra möjligheten att åter forma det starkare totalförsvar som Sverige nu behöver.