De kommande två decennierna investeras drygt 1 000 miljarder i norra Sverige. Några exempel: Hybrit i Luleå, Northvolt i Skellefteå, LKAB:s pågående och planerade satsningar i Malmfälten, Boliden-Rönnskär, Boliden-Aitik, Markbygdens vindkraftspark i Piteå, och SCA i Obbola/Umeå.
Regeringen pekar ut tre särskilt viktiga områden: kompetensförsörjning, bostäder och infrastruktur. Det handlar helt enkelt om att stärka förutsättningarna för att norra Sverige ska kunna ta ledartröjan i den gröna omställningen, och främja en cirkulär ekonomi inte bara i Sverige utan i hela Europa.
Norra Sverige är en viktig del av Sveriges ekonomi, inte minst genom den omfattande råvaruförsörjningen till såväl den nationella som den europeiska industrin. Sverige och Europa är beroende av att Norrbottens och Västerbottens näringsliv har tillgång till ett robust och kapacitetsstarkt transportsystem för att bidra till övriga Sveriges och Europas tillväxt och välfärd.
Trafikverket föreslår i sitt nyligen presenterade inriktningsunderlag till regeringen att färdigställandet av den redan påbörjade bansträckningen mellan kuststäderna Umeå och Skellefteå bör skjutas upp till 2034, och den fortsätta sträckningen från Skellefteå till Luleå nämns överhuvudtaget inte. Lyckligtvis har vi fått andra signaler från regeringshåll den senaste tiden, där framför allt infrastrukturminister Tomas Eneroth signalerat att Norrbotniabanan ska byggas klart i hela dess sträckning mellan Umeå och Luleå.
Vår slutsats är att det krävs satsningar för att både vidmakthålla den infrastruktur som finns och bygga ny för klimatvänliga transporter. Detta kan ske genom både effektivisering av nyproduktion och drift- och underhåll, men kräver med all sannolikhet även ökade ekonomiska ramar till den kommande nationella transportplanen.
De demografiska framskrivningar som Trafikverket använder som källor är inte något annat än just framskrivningar, och dessa väger inte in investeringar, nyindustraliseringsprocesser eller de turboeffekter som dessa kommer att innebära för såväl jobbtillväxt som befolkningstillväxt i norra Sverige – för att inte tala om den ökande mängden gods som behöver transporteras.
En utbyggnad av Botniska korridoren med Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå är tillsammans med bland annat dubbelspår på Ostkustbanan en förutsättning för att klara de utmaningar som uppstår när näringslivet investerar tungt. Det gäller både persontransporter för att klara kompetensförsörjningen och för att mäkta med de ökade godstransporterna. Norrbotniabanan knyter samman Sveriges mest tätbefolkade stråk efter storstadslänen, och är dessutom en sammanlänkad del av den Botniska korridoren, Malmbanan och Malmporten. Utöver detta ingår numera Norrbotniabanan som en del av EU:s stomnätskorridorer.
Vi välkomnar regeringens framsynta beslut att tillsätta en särskild samordnare för samhällsomställningen i norra Sverige. Regeringen har nu också i samband med kommande proposition om den nationella transportplanen en möjlighet att en gång för alla förtydliga att byggandet av Norrbotniabanan är en omistlig del av en större samhällsomvandling i norra Sverige till gagn för hela Europa. Inte något som ska pausas eller avbrytas utan tvärtom intensifieras. För Norrland. För Sverige. För Europa. För tillväxten. Och för klimatet.