Norrland är glödhett – bygg järnvägen

Nästa statliga transportplan måste svara upp mot det faktum att norra Sverige är Europas hot spot när det gäller investeringar i industri.

Transportkapacitet för näringslivet i norra Sverige där investeringar på drygt 1 000 miljarder är på gång.

Transportkapacitet för näringslivet i norra Sverige där investeringar på drygt 1 000 miljarder är på gång.

Foto: Marie Kerrolf

Debatt2021-02-19 20:50
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

De kommande två decennierna investeras drygt 1 000 miljarder i norra Sverige. Några exempel: Hyb­rit i Luleå, North­­volt i Skellefteå, LKAB:s pågå­ende och planerade satsningar i Malmfälten, Bolid­en-Rönn­skär, Boliden-Aitik, Mark­bygdens vind­krafts­park i Piteå, och SCA i Obbola/Umeå. 

Regeringen pekar ut tre särskilt viktiga områd­en: kompetensförsörjning, bostäder och infra­struk­tur. Det handlar helt enkelt om att stärka förutsättningarna för att norra Sverige ska kunna ta ledartröjan i den gröna omställ­ningen, och främja en cirkulär ekonomi inte bara i Sverige utan i hela Europa. 

Norra Sverige är en viktig del av Sveriges ekonomi, inte minst genom den om­fatt­ande råvaru­­försörjningen till såväl den nationella som den europeiska industrin. Sverige och Europa är beroende av att Norrbottens och Västerbottens näringsliv har tillgång till ett robust och kapaci­tetsstarkt transport­system för att bidra till övriga Sveriges och Euro­pas tillväxt och välfärd.

Trafik­verket föreslår i sitt nyligen presenterade in­riktn­ings­underlag till regeringen att färdig­ställandet av den redan påbörjade bansträckningen mellan kust­städerna Umeå och Skel­­­lefteå bör skjutas upp till 2034, och den fortsätta sträck­ningen från Skellef­teå till Luleå nämns överhuvudtaget inte. Lyckligtvis har vi fått andra signaler från regeringshåll den senaste tiden, där framför allt infrastrukturminister Tomas Eneroth signalerat att Norrbotniabanan ska byggas klart i hela dess sträckning mellan Umeå och Luleå. 

Vår slutsats är att det krävs satsningar för att både vidmakthålla den infrastruktur som finns och bygga ny för klimatvänliga transporter. Detta kan ske genom både effektivisering av nyproduktion och drift- och underhåll, men kräver med all sannolikhet även ökade ekonomiska ramar till den kommande nationella transportplanen.

De demografiska framskriv­ningar som Trafikverket använder som källor är inte något annat än just framskriv­ningar, och dessa väger inte in investeringar, nyindustraliseringsprocesser eller de turbo­effekter som dessa kommer att innebära för såväl jobbtill­växt som befolknings­tillväxt i norra Sverige – för att inte tala om den ökande mäng­den gods som behöver transporteras.  

En utbyggnad av Botniska korridoren med Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå är tillsammans med bland annat dubbelspår på Ostkustbanan en förutsättning för att klara de utman­ingar som uppstår när näringslivet investerar tungt. Det gäller både persontransporter för att klara kompetensförsörjningen och för att mäkta med de ökade gods­transporterna. Norrbotniabanan knyter samman Sveriges mest tätbefolkade stråk efter storstads­länen, och är dessutom en sammanlänkad del av den Botniska korridoren, Malm­banan och Malmporten. Utöver detta ingår numera Norr­botniabanan som en del av EU:s stom­näts­korridorer.

Vi välkomnar regeringens framsynta beslut att tillsätta en särskild samordnare för sam­hällsomställningen i norra Sverige. Regeringen har nu också i samband med kommande proposition om den nationella transportplanen en möjlighet att en gång för alla för­tydliga att byggandet av Norrbotniabanan är en omistlig del av en större sam­hälls­om­vandling i norra Sverige till gagn för hela Europa. Inte något som ska pausas eller av­brytas utan tvärt­om intensifieras. För Norrland. För Sverige. För Europa. För till­växte­n. Och för klimatet.