I november rapporterades det om beslut som stoppade Bolidens gruva i Laver. Den verksamheten skulle kunna ge tusentals jobb i utsatta delar av Norrbotten och dessutom gynna en både ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Sedan dess har vår oro för framtiden växt ytterligare:
Samtliga partier i Pajala har i ett brev påtalat sin oro för att myndighetskraven ska stoppa den planerade nyöppningen av Kaunis Irons gruva i Kaunisvaara, ett svårartat hot mot jobb och utveckling i hela östra Norrbotten.
Länsstyrelsen i Norrbotten har beslutat avstyrka Beowulf Minings ansökan om att få anlägga en gruva i Kallak utanför Jokkmokk. Kallak är Europas största obrutna järnmalmsfyndighet och länsstyrelsens beslut är ett hårt slag mot Jokkmokk och regionen.
Läs även: Repliken "Märkligt att S driver gruvindustrins intressen"
.
Gruvnäringen är en bärande del av svensk export och står för cirka 20 000 direkta jobb i Sverige. Till detta kommer underleverantörer och andra indirekta effekter som enligt branschen uppgår till sammanlagt ytterligare 20 000 jobb. En betydande del av dessa jobb finns i Norrbotten.
- - - - - - - - - - - - - - - -
I fall som Laver, Kallak och Pajala,liksom i det principiellt viktigafallet Norra Kärr, ser vi hurstatliga myndigheter försvåraretablering av ny gruvverksamhet.
- - - - - - - - - - - - - - - -
Samtidigt har det under de senaste tio åren inte skett en enda ny gruvetablering utanför befintliga områden. I fall som Laver, Kallak och Pajala, liksom i det principiellt viktiga fallet Norra Kärr, ser vi hur statliga myndigheter försvårar etablering av ny gruvverksamhet. Därtill kommer redan krångliga tillståndsprocesser som skapar oförutsägbarhet och stora risker för den som vill etablera en gruvverksamhet. Landshövdingen i Norrbotten har angående Kallak själv karakteriserat processen som ett ”Moment 22”. Ansökan har bollats runt mellan olika myndigheter i över fyra år!
Svensk gruvindustri är en framtidsnäring, inte minst ur klimatsynpunkt. Övergången till ett fossilfritt samhälle och arbetet med att minska koldioxidutsläppen i Sverige och globalt ökar behoven av metaller och mineraler, inte minst till batterier. Samtidigt ökar kraven på industrin att minska sina klimatutsläpp. Svensk gruvindustri är världsledande vad gäller klimatsmarta innovationer och utvecklingen av hållbar gruvproduktion.
Alternativen till svensk gruvproduktion är i många fall import från låglöneländer med långt sämre miljö- och arbetsvillkor. Om Sverige verkligen vill ta sitt klimatansvar borde regeringen verka för en utveckling av den svenska gruvnäringen och export av svenska metaller och mineraler. Det skulle också innebära fler svenska jobb i områden med stort behov av utveckling och dessutom stora skatteintäkter till välfärden.
Vi kan inte nog understryka betydelsen av investeringar, även utländska, inom gruvnäringen i Norrbotten. Prospektering och etablering av ny gruvverksamhet handlar om entreprenörskap och innovation, ofta med hög risk. Detta är något som regeringen och dess myndigheter måste bejaka och främja om vi ska ha en fortsatt stark gruvindustri i Sverige. Exempel som Kallak, där ett företag under lång tid har tillåtits investera stora belopp i en verksamhet för att sedan se spelreglerna förändras efter hand och i slutändan få nej, riskerar att skrämma bort såväl svenska som utländska investeringar.
- - - - - - - - - - - - - - - -
Detta utgör därför enpotentiell svensk konkurrensfördelsom idag inte är särskilt utnyttjad.
- - - - - - - - - - - - - - - -
I en ny rapport från statliga Tillväxtanalys konstateras att just myndigheternas agerande leder till långdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser som hämmar innovation och nyföretagande. Rapporten tar särskilt sikte på innovationskritiska metaller, men fallet Kallak vittnar om att detsamma gäller även för annan gruvindustri. Vidare konstateras att – ”Sverige har i jämförelse med de flesta andra länder en miljövänlig gruvbrytning och elmix. Detta utgör därför en potentiell svensk konkurrensfördel som idag inte är särskilt utnyttjad. Staten kan genomföra insatser för att skapa bättre förutsättningar för en sådan utveckling.” (Innovationskritiska metaller och mineral från brytning till produkt, Tillväxtanalys)
Detta är gamla sanningar för oss i Norrbotten, men det är glädjande att en statlig myndighet instämmer. Så sent som på gruvbranschens höstmöte den 28 november talade näringsminister Mikael Damberg varmt om gruvnäringens betydelse. Han erkände svensk gruvnärings innovationsförmåga och viktiga roll i övergången till ett fossilfritt samhälle, och medgav att beslutsprocessen är alltför oförutsägbar och tar för lång tid. Han tillsatte en utredning som ska se över processen i framtiden. Det hjälper dock inte i de aktuella fallen.
Länsstyrelserna och andra myndigheter lyder under regeringen. Som sådana har myndigheterna ansvar att följa beslut och inriktningar som regeringen ger. Regeringen har å sin sida ansvar att styra sina myndigheter så att dessa agerar i enlighet med regeringens politiska intentioner.
Framtiden för den befintliga gruvan i Pajala blev plötsligt oviss efter att det presenteras nya krav från Naturvårdsverket. Trots att gruvan prövats av alla tänkbara myndigheter, fått alla tillstånd beviljade sedan tidigare samt varit i drift hotas nu nystart av gruvan. Efter Länsstyrelsen i Norrbottens besked vilar nu frågan om Kallak på regeringens bord. Det är därför upp till regeringen att backa upp svensk gruvindustri med konkret handling. Sverige behöver en livskraftig gruvnäring.
Vad tycker du? Håller du med? Skriv en Replik här!
Helena Stenberg (S)
kommunalråd, Piteå
Niklas Nordström (S)
kommunalråd, Luleå
Lotta Åman (S)
kommunalråd, Arvidsjaur
Helena Öhlund (S)
kommunalråd, Älvsbyn
Jan Larsson (S)Anders Öberg (S)
regionråd, region Norrbotten
Robert Bernhardsson (S)
kommunalråd, Jokkmokk
Inge Andersson (S)
kommunstyrelsens ordförande, Boden
Ulrica Hammarström (S)
kommunalråd, Pajala