Arktis värms upp dubbelt så snabbt som övriga världen. Isen på Grönland smälter snabbare än någonsin. Havsisen krymper och om 20 år kan Nordpolen vara isfri på sommaren.
.
Uppvärmningen har självförstärkande effekter. Havsisen reflekterar solvärme tillbaka ut i rymden. Det öppna havet absorberar mera värme. På land tinar tundran och frigör enorma mängder av växthusgaserna metan och koldioxid, vilka under årtusenden varit bundna i marken. Dessa processer pågår nu.
.
En annan faktor som kan göra Arktis till en framtida konflikthärd är naturresurserna. I Arktis finns cirka en femtedel av världens kända oexploaterade tillgångar av olja och gas plus en mängd andra mineraler varav det mesta tillhör Ryssland. När isen smälter blir också fartygstrafik mellan Europa och Sydostasien lönsam.
.
Kampen om råvaror är den kanske viktigaste drivkraften bakom krig och konflikter. Ryssland sitter på råvarorna. De köpstarka marknaderna och de stora privata oljebolagen finns i Västeuropa och Nordamerika, i NATO-länderna. Här finns en källa till konflikt, både nu och i framtiden när tillgången på billig olja från Mellanöstern minskar.
.
Konflikten tar sig olika former. Idag upprustar USA och NATO för att öka det militära trycket på Ryssland. Samtidigt har amerikanska oljebolaget Exxon träffat ett avtal om exploatering med den statliga ryska oljejätten Rosneft, värt cirka 500 miljarder dollar, mera än hela Sveriges BNP. Det avtalet ligger just nu i frysboxen på grund av USA:s ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Medlen varierar men målet är detsamma, att ta kontroll över de ryska naturtillgångarna.
.
Kampen om oljan måste också ses i ett klimatperspektiv. För att bromsa den pågående uppvärmningen av planeten så måste det allra mesta av kolet, oljan och gasen stanna kvar i marken. Detta är en förutsättning för att nå målet i det klimatavtal som träffades i Paris 2015.
Regeringarna, både i Moskva och Washington, gör tvärtom. Donald Trump i USA arbetar ivrigt för oljeutvinning i Arktis, samtidigt som USA drar sig ur Paris-avtalet. Ryssland står officiellt bakom Paris-avtalet men agerar i praktiken som om det inte fanns. Inriktningen är att all olja och gas som kan, också ska pumpas upp.
.
Om klimatförändringarna får accelerera kommer de att vara den främsta utlösaren av konflikter och krig inom några årtionden. Inte för att värme i sig leder till krig. Men värmen kan göra platser obeboeliga för tiotals miljoner människor. Värmen kan slå ut matproduktion. Den förstör samhällen och infrastruktur med översvämningar och orkaner. Den kan orsaka flyktingströmmar som världen hittills inte varit i närheten av. Det skapar en miljö där befintliga konflikter förvärras.
.
Detta är ett realistiskt scenario som våra barn och ungdomar får uppleva under sin livstid om vi inte med gemensamma krafter ser till att bromsa klimatförändringarna.
.
För att kunna arbeta effektivt mot klimatförändringarna behöver vi nedrustning och avspänning. Vi behöver definitivt inte NATO-anslutning. De enorma resurser som idag läggs på militär upprustning borde istället läggas på att gemensamt bekämpa fattigdomen och ställa om våra samhällen mot fossilfrihet.