Hög tid att inse allvaret i Laver

Skog som avverkas, morän som fraktas bort, hela berg som sprängs till stoft. Åke Engman (V) är orolig över den miljöpåverkan som eventuell gruvdrift i Laver kommer att ha.

Karta över området som påverkas av Bolidens planer i Laver.

Karta över området som påverkas av Bolidens planer i Laver.

Foto:

DEBATT2018-04-19 15:09
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är sjuttio är sen Boliden lämnade Laver, under min tid som förtroendevald i kommunen har man ett flertal gånger påtalat den miljöpåverkan det var och är. Än i dag läcker det från området där Boliden har fortsatt med sina halvhjärtade återställningsförsök.

För cirka 10 år sen blev det åter aktuellt med att öppna en mineralgruva, men med lite annan lokalisering. Informationen har varit ensidig både från Boliden och sedermera från kommunens egen vältalare för projektet. Där sysselsättningen och kommunens utveckling har varit övergripande tema.

Boliden talar om värdens modernaste gruva med ett femtiotal maskiner i den direkta produktionen. Men i denna högteknologiska gruva ändå tala om drygt tretusen arbetstillfällen, som med hull och hår godtas av kommunen.

Den stora miljöpåverkan den stora dagbrottsgruvan på cirka 2,2 km2 (kvadratkilometer) innebär talar man tyst om.

Att skog avverkas, morän fraktas bort och av hela Lilla-Laverberget kommer det bara återstå en stor djup grop när berget sprängs bort och mals ner till ett fint stoft.

Sjöar försvinner, flera vattendrag förändras helt. Hur grundvattnet påverkas redovisas inte!

En gruva i Laver innebär att metoder som aldrig prövats skall användas. Vilka klimatförhållanden som kan råda i framtiden kan man inte vara säker på.

Att med den ovissheten tömma vissa sjöar och bygga så höga gruvdammar på så kort tid som i Laver är ett spel med okänd utgång.

För det stora avfallsmagasinet i Vistbäckens övre dalgång utnyttjar man de omkringliggande bergen som damm förutom de två morändammarna och tre sanddammarna.

Jag ser i Lavergruvan ett stort natur- och miljöprojekt där de framtida konsekvenserna är oöverblickbara och i all framtid innebär ett hot mot utvecklingen av hela södra Pite Älvdal.

De stora ingreppen i naturen som vi egentligen inte fullt ut kan överblicka är ett bestående ingrepp som kommer att påverka kommuninnevånarna i tusentals år.

Tänk på våra barn och efterkommande släkten som ska leva under detta hot bara för att man tror på stora arbetstillfällen.

Åke Engman (V)

Vänsterpartiet i Älvsbyn

KARTAN

För att riktigt förstå avfallsmagasinets storlek och miljöhot bör man ta fram kartan.

Mineraliseringen av Lill Laverberget består av 0,2 procent koppar - resten 99 procent är avfall.

För avfallet nyttjar Boliden en hel dalgång för ett 2 000 hektar stora avfallsmagasinet sju kilomer långt tre kilometer brett. Som naturlig damm utnyttjar man de omkringliggande bergen, i öster Kamberget, Uttertjärnsberget och Nattberget.

I söder stänger man av dalgången med en tre kilometer lång och 100-112 meter hög sanddam mellan Nattberget och södra udden av Björkberget (dammen endast 500 meter norr om Abbortjärn)

Den västra fördämningen börjar från Björkberget följs av två morändammar, den första 1 622 meter lång och 36 meter hög till Kilberget följs av den andra morändammen 1 569 meter lång och 29 meter hög.

Dessa dammar är gränsen mot den framtida Laversjön och fortsätter mot det som är kvar av Lillaverberget och avslutas av Åträskfluxen.

I norr nyttjar man fluren och Kamberget mellan dem ytterligare två sanddammar 1 024 meter lång och 60 meter hög. Den andra 891 meter lång med en höjd på 76 meter.

Morändammar är av den typ som Vattenfall använder, men sanddammar är mindre beprövade. Anriktningssanden i magasinen (99 procent) innehåller tungmetaller som i kontakt med syre ger upphov till surt och metallhaltigt dräneringsvatten.

De tre sanddammarna består av cyklonerad sand i två fraktioner och är till sin konstruktion inte helt vattentäta. Därför anlägger man ett fångstdike för att förhindra lakvattnet att rinna ut i Vistbäcken.

MILJÖHOT

Dammarna måste ju vara bestående i 1 000-tals år och utgör ett bestående miljöhot.

Vid ett dambrott kommer det att förgifta hela avrinningsområdet Vistträsk, Mandjärv och ut i Piteälven. Ett lika stort hot är de två sanddammarna i norr, endast ett 100-tal meter från Långträsket vars utlopp mynnar till Abbortjärn och vidare till Åträsket. Åträsket avvattnas via Börsmanån till Brudforsen i Piteälven som ingår Natura 2 000 området. Höjdskilnad i avfallsmagasinet Brudforsen cirka 160 meter.

Förutom avfallsmagasinet på 2 000 hektar tas ytterligare 2 000 hektar i anspråk för en stor sjö som ska täcka gruvområdet och hela Stor-Laver efter avslutad brytning, dessutom ytterligare skogsmark.

Utöver dambrott utgör avfallsmagasinet ett hot genom det som läcker genom sanddammarna, och även från botten av magasinen ner i bäckdalen.

Ytterligare ett miljöhot är den stora sjö som bildas när Stor-Lavers vattennivå höjs med tio meter.