Som patient i Sverige kan man ofta känna sig trygg med kvaliteten på vården. Sverige ligger bra till när man jämför medicinska resultat, hälsa och livslängd över världen och jämförbara länder. Ändå är det något som brister, något som saknas, en otrygghet som många patienter vittnar om. Kontinuiteten – att få träffa samma läkare och sköterska. Tillgängligheten – att få komma till vården i tid, inte bara när det är riktigt akut utan också när man behöver träffa någon för att tala om sina hälsobesvär. Den psykiska hälsan – att också kunna träffa någon som kan hjälpa, i tid, när själen gör ont.
God vård och vård i tid handlar både om att få den behandling man behöver – men också om att få komma till vården så tidigt som möjligt, innan besvär förvärras och leder till allvarligare sjukdom. Det är därför den nära, trygga vården hos husläkaren, distriktssköterskan och psykologen på vårdcentralen är så viktig, för fysisk och psykisk hälsa.
Sverige har många läkare. Men om vi återigen betraktar vårt land ur internationellt perspektiv ser vi att vi har få läkare i primärvården. Många partier och debattörer berättar att de vill stärka den trygga, nära primärvården – men det gäller att ha konkreta förslag för hur det kan göras. Det har Liberalerna.
Alla människor ska ha rätt till en egen, namngiven, fast husläkare. För den som har stora behov med många inblandade vårdgivare ska husläkaren fungera som en samordnare. Därför bör Sverige införa fastläkare, en väg framåt är den modell som införts i Norge – och som också har ökat intresset och attraktiviteten i att jobba som läkare i primärvården.
Fastläkaren har helhetsansvaret för sin patient och fungerar som en samordnare i vården. Primärvården organiseras utifrån husläkarna och rustas att ta ett större ansvar för att förebygga, möta och behandla fler vårdbehov än i dag. Först bör erbjudandet om fast husläkare riktas till äldre multisjuka och andra med stora vårdbehov.
De fasta husläkarna måste ha en reell möjlighet att ta hand om sina patienter. De måste ha möjligheten att sätta ett tak för antal listade patienter för att kunna erbjuda alla en god vård, i tid. En sådan möjlighet finns inte i lagen i dag.
Husläkarna ska ha möjlighet att säga nej till nya patienter efter ett visst antal. Nivån på det nationellt fastslagna ”taket” ska avgöras i dialog med professionen och sjukvårdshuvudmännen.
"Liberalerna vill satsa mer statliga pengar på utbildning av allmänspecialister"
Om alla ska kunna lista sig på en namngiven husläkare på sin vårdcentral, behöver vi fler läkare i primärvården. Fler behöver utbildas, och personer som i dag jobbar som sjukhusläkare behöver byta arbetsplats. Landstingen och regionerna behöver ordna fler ST-platser för blivande allmänspecialister – men staten behöver också ta ansvar.
Liberalerna vill satsa mer statliga pengar på utbildning av allmänspecialister – 900 miljoner kronor 2018-2020. Läkare med andra specialiteter
Fler läkare ska också kunna jobba som husläkare. För barn och äldre kan barnläkare eller geriatriker vara den bästa husläkaren. Även andra specialiteter ska kunna verka som husläkare. En nyckelfaktor är förstås att primärvården blir attraktiv som arbetsplats för fler läkare – och den friare, mer ansvarsfulla rollen som fastläkare tror vi är en framgångsfaktor.
Omställningen av vården – från en sjukhustung vård till en med fokus på primärvården – kräver också resurser. Det är en nationell uppgift.
Staten behöver stödja landstingen och regionerna för att genomföra en fastläkarreform. Liberalerna föreslår ett primärvårdslyft, 5,25 miljarder under budgetperioden 2018-2020.
Ohälsa begränsar vår frihet. En långsiktig kontakt med en namngiven husläkare man själv har valt – det är en reform för en trygg vård som också kan öka människors frihet.
Jens Sundström (L)
Oppositionsregionråd
Anna Starbrink (L)
Liberalernas nationella sjukvårdspolitiska talesperson
Bengt Eliasson (L)
Liberalernas sjukvårdspolitiska talesperson i riksdagen